Annons:

Den pedagogiska miljöns betydelse för lärandet

I förskolan har vi en lång tradition av att använda miljö och material som ett verktyg för att stimulera barns aktiviteter. Barn betraktas som ”handlande varelser” och handlingarna är, enligt Heidegger, beroende av tingen. Är det matematik vi vill att barnen ska syssla med – ja, då lägger vi till ting som vi antar ska sätta igång matematiska handlingar. Dessutom är barnen experter på att transformera tingen utifrån sina egna associationsmönster, vilket gör att ting många gånger sätter igång ännu fler lärandeprocesser än de vi vuxna först föreställt oss.

När jag möter eller får höra om elever i skolan som har svårt att fokusera på och intressera sig för ämnesinnehåll i skolans undervisning brukar det väcka funderingar hos mig kring utformningen av miljön i skolan. Är den stimulerande? I vilken utsträckning omges eleverna i skolan av ting som gör dem till ”handlande varelser”? I förskolan har sinnliga och kroppsliga erfarenheter och upplevelser stor betydelse för att göra ett ämne levande och intressant. Hur tänker man kring detta i skolan? I förra veckan skrevs ett blogginlägg som kan fungera som stöd då man ska tänka kring den pedagogiska miljös utformning i förskolan. Kanske det kan inspirera även er som arbetar i skolan?

När vi ser barn som blir okoncentrerade går det ofta att koppla till miljön som barnet befinner sig i. Om detta skriver Elisabeth Nordin-Hultman i sin bok ”Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande” (2005)  När man säger något om ett barn säger man samtidigt något om den pedagogiska verksamhet man erbjuder. Ett koncentrerat barn befinner sig i en verksamhet med något att koncentrera sig på. Vilket barn kan man bli i er miljö?

Kommentera inlägg

Föräldramöten i förskolan – arbetsårets trampolin?

Vi befinner oss i mitten av september och föräldramötena står som ”spön i backen”. Att ha ett föräldramöte är lite som att stå på arbetsårets trampolin. Det gäller att ta ett rejält avstamp, då kan det bidra till att man kommer en bra bit på väg i sitt arbete med att utveckla verksamheten.

Jag har varit med om de år då man knappt pratade mål, syften, utvecklings- eller fokusområden med föräldrarna överhuvudtaget. Föräldramötet var ett tillfälle att samla alla för att överföra praktisk information. För att lätta upp stämningen och göra föräldrarna mer delaktiga kunde man ha en ”samling” liknande den man har med barnen eller låta dem göra något pyssel som kanske lämnades kvar till sitt barn. Allting har sin tid, tänker jag. Då var det då. Nu är det nu. Idag behöver vi fylla våra föräldramöten med det som ger oss en bra skjuts in i det nya arbetsåret. Förankrat i läroplanen blir föräldramötet en del av kvalitetsarbetet. Eftersom vi vet att ni ute på förskolorna står mitt uppe i att planera och genomföra era föräldramöten vill vi gärna att ni delar med er till oss om hur ni lägger upp dem. Sprid goda idéer så höjer vi förskolan ytterligare, tillsammans.

 

Kommentera inlägg

Vikten av förberedelse

”Vet du vad det ska vara för väder den dagen skolan börjar”, frågade vår 12-åriga dotter mig igår, nio dagar innan skolstart. ”Nä, det finns nog ingen säker prognos för det än”, svarade jag. ”Har du börjat fundera över det redan?” Hon tittar på mig som om hennes fråga varit den mest självklara i världen och svarade: ”Ja, man måste ju vara förberedd.”

Runt om i landet pågår just nu förberedelser på flera fronter. Rektorer och förskolechefer, lärare och annan skol-/förskolepersonal, barn och föräldrar. På förskolor och fritids har verksamheten redan börjat vara igång, men på de flesta håll råder det fortfarande någon form av förberedelser-känsla inför det kommande arbetsåret.

Förutsättningarna för skola respektive förskola skiljer sig åt när det kommer till uppstart av nya arbetsår. Lärare i skolan har vanligtvis en vecka utan elever på sig. I förskolan är barn på plats från dag ett efter semestern. En del barn har varit på samma avdelning tidigare men flera barn kommer nya och behöver ”skolas in” som det vanligtvis kallas. Hur inskolningstiden blir ser väldigt olika ut från barn till barn, för även under inskolningstiden är varje barn en unik individ. Därför förvånar det mig varje gång jag hör att en förskoleavdelning använder sig av samma inskolningsmetod år efter år för alla sina barn, för idag finns det en rad olika vedertagna metoder för inskolning av barn i förskola. Det finns också en uppsjö av forum på internet där föräldrar på väg in i förskolan kan ”mötas” och diskutera olika metoder. Vi har en föräldragrupp som är betydligt mer uppdaterad och påläst än vad vi hade när jag började arbeta i förskolan för snart 20 år sedan. De kommer ofta väl förberedda till förskolan, med sina frågor och funderingar kring just sitt barns start i förskolan. Hur möter vi dessa? Är vi lika förberedda genom att vara pålästa på och öppna för olika alternativ av inskolning?

Eftersom Lektionsbanken är uppbyggd utifrån läroplanens rubriker finns det en rubrik som heter ”Förskola och hem”. Där finns möjlighet för dig och ditt arbetslag att dela med sig av hur ni gör för att förbereda inskolningen på er avdelning; vilka metoder ni använder er av och hur ni gör för att det ska bli en så bra start som möjligt för både barn och familj. Genom att dela med er kommer kollegor runt om i landet få möjlighet att utveckla sina metoder för god förberedelse och på så sätt göra barnens och föräldrarnas första möte med förskolan ännu bättre.

Kommentera inlägg

Missade smashlägen

En dag började några barn prata om lök vid lunchen. Det var en lökbit i maten som satte igång samtalet. Ett vardagligt samtal kring matbordet, som så många gånger förr. Matbordet har visat sig vara ett bra tillfälle för vardagliga samtal. Pedagogens närvaro, ansikten vända mot varandra och tid; avgörande aspekter för att kunna fånga och skapa förskolepedagogik.

Vi pedagoger gör hela tiden val när det gäller vad vi lyfter och väljer att göra förskolepedagogik av. Många gånger har jag sett vardagliga ”smash-lägen”, liknande det med samtalet om lök, som pedagoger har missat. Ämnen och tankar som barnen är uppfyllda av just där och just då som man kan arbeta vidare kring med läroplansmålen som vägledande. Ämnen och tankar som man kan göra både längre och kortare projekt av. Men pedagogen ser inte, hör inte, för denne är uppfylld av någonting annat. Uppfylld av vadå? Ja, det kan vara mycket. Kanske av att planera att plantera in saker som man vill att barnen ska intressera sig för. Ett klockrent exempel är när vi i ett arbetslag där jag ingick hade planterat in ”guldpåsen” för att uppmuntra barnen till att våga och vilja berätta för varandra. Guldpåsen var ett stående inslag i samlingen. En dag, innan samlingen, var två barn fullkomligt uppslukade av de A5-kuvert som en förälder skänkt till förskolan. Av dessa kuvert skapade barnen ”sagokuvert”; det vill säga de tillverkade en rad olika sagorelaterade föremål såsom korgar och filtar som de fyllde kuverten med. När samlingen började bubblade dessa barn av berättarlust och berättarmod. Energi och inspiration som hade kunnat få smitta av sig till andra och göra berättandet meningsfullt. Men nej, det var inte deras tur idag för ett annat barn satt med guldpåsen fylld med saker hemifrån att berätta om. En av de saker jag ser när jag blickar tillbaka på mina år i förskolan är pedagogen som försöker slå knut på sig själv för att få in så många moment i det vardagliga som möjligt. Samtidigt ser jag pedagogen som missar smash-lägena som barnen ger, bara man verkligen lyssnar på vad de säger och gör.

Kanske du känner igen dig i min berättelse. Kanske du också upptäcker missade smash-lägen nu i efterhand. Vad var det som gjorde att du inte såg, inte hörde? Vi kan aldrig göra gjorda misstag ogjorda. Men genom medveten reflektion kan vi lära oss av gjorda misstag. Det tycker jag är underbart och befriande. Jag har många många exempel på när jag varit en pedagog som jag skulle kunna skämmas över. Jag har varit mer lojal mot mig själv och mina kollegor än mot barnen. Men jag väljer att inte skämmas. Jag väljer att lära mig och ta tag i min förändring.

Idag har jag inte samma förutsättningar för att ta vara på smash-lägen, men då och då ser jag dem… Den här tiden på året brukar det finnas gott om dem, ofta i samband med utevistelse och allt som sker i naturen, och med lite förberedelse kan man skapa goda förutsättningar för att ta tillvara på dem. Det kan handla om en så enkel sak som att se till att ha luppar, burkar, brickor, kameror, papper och pennor i närheten och tillgängligt för barnen.

Om du har mod får du gärna dela med dig av dina missade smash-lägen och hur du har gjort dem till lärdomar.

Kommentera inlägg

Det pedagogiska uterummet

Jag vet inte hur det är för er men för mig så är våren bland det häftigaste man kan uppleva. Trots att jag vet att den kommer, när den kommer och ganska exakt vad som ska hända varje gång så blir jag alltid lika överväldigad och jag längtar ut mer än någon annan tid på året.

I svensk förskola har vi en lång tradition av att ha utevistelse med på dagsschemat. Vi kallar det inte raster som i skolan, men ibland fungerar det just så, som en rast eller paus ifrån det man jobbat med inne. Utevistelsen sker dessutom ofta på samma tid varje dag och behovet av frisk luft och möjligheter att röra på sig lyfts ofta som några av syftena. Det finns massor med undantag ifrån detta, jag vet. Många förskolor har gjort utevistelsen till något mer än en rast eller paus. Men jag vet att det även finns många förskolor som brottas med att försöka få till sin utemiljö för att den ska vara kreativ och utmanande, stimulerande och inspirerande.

För några år sedan följde jag med min pedagogistakollega Ann Åberg på studiebesök till några förskolor i Bromma. Jag har kvar många foton därifrån som jag fortfarande återvänder till. Där hade man suddat ut lite av den gräns mellan inne och ute som vi vuxna i förskolan ofta skapar. Utomhus fanns en t ex en klocka upphängd, där fanns en ateljé med målarfärger och där fanns en läshörna.

Läroplanen är tydlig när det gäller utemiljön på förskolan. I Läroplan för förskolan 98/10 står följande:

”Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och läran de såväl inom­ hus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö.” (s 7)

Vi som arbetar i förskolan har en tendens att göra uppdelningar av tid, rum, miljöer och material som inte alltid är helt logiska eller motsvarar livet utanför förskolan. Ute-läshörnan i Bromma utmanade mig trots att jag vet att det inte finns något härligare än att sitta ute och läsa. Varför? Vad är det som gör att vi skapar dessa uppdelningar och strukturer?

Till sist vill jag till alla er som söker idéer för att utveckla det pedagogiska uterummet dela med mig av några källor där ni kan söka inspiration och glöm inte bort det som är precis lika viktig ute som inne, nämligen den närvarande, nyfikna och lyssnande pedagogen.

En handbok i utformandet av förskolors utemiljö

Kriterier för utemiljö på förskolor som främjar fysisk aktivitet

Förskolans utemiljö – ett funktionsprogram

Preschool Ideas – Outdoor Classroom

 

Kommentera inlägg

Digitala barn

För knappt två veckor sedan var jag på en föreläsning om hur förskolan kan bidra till att barnen utvecklar s k MIK-kompetens. MIK handlar om medveten medieanvändning, något som vi alla behöver utveckla vårt kunnande kring. Vad som är på gång när det gäller MIK kan du läsa mer om här: http://mik.statensmedierad.se/

På många håll runtom i landet är förskolan på stark frammarsch när det gäller att möta barnen i den digitala värld de växer upp. Man vidgar deras brukande av digital teknik så att de får tillgång till den rika värld av möjligheter som det är, där man upptäcker och undersöker med både hjärna och hand, kropp och sinnen.  Ett exempel på detta hämtar jag ifrån förskolan Syrenen i Töreboda. Här kan du läsa och låta dig inspireras av deras senaste blogginlägg: http://syrenentoreboda.blogspot.se/2014/04/avd-nyckelpigan-digitala-smabarn.html?spref=fb Hos mig väcker detta lust men också många frågor. En fråga jag bär på är hur den digitala kompetens som barnen utvecklar i förskolan kommer att tas emot och användas i skolan?

 

Kommentera inlägg

Tillsammans gör vi förskola

Lektionsbanken fylls kontinuerligt på med material som pedagoger delar med sig av. Det jag upplever när jag går igenom det material som skickas in är en härlig känsla. Man fylls av energi och tilltro till att svensk förskola verkligen är på G. Via det inskickade materialet möter jag ambitiösa pedagoger som verkligen förstått hur man ska förena ett statligt uppdrag med att vara här och nu på förskolan, lyssnande och lyhörda för vad som intresserar barnen på just sin förskola.

Lektionsbanken för förskolan har en struktur som följer förskolans läroplan. Materialet som publiceras sorteras in under rubrikerna ”Normer och värden”, ”Utveckling och lärande”, ”Språk och kommunikation”, ”Matematik”, ”Naturvetenskap och teknik” och ”Barns inflytande”. Eftersom förskolans pedagogik bygger på att målområdena samverkar med varandra så är också Lektionsbanken för förskolan uppbyggd på det sättet. Till exempel går materialet ”QR-jakten” som skickats in av Kia Kilpinen vid Körsbärets förskola i Norrtälje, både att koppla till läroplansmålen som handlar om teknik men också till att erbjudas möjlighet att utveckla sin förmåga att fungera i grupp. Därför sorteras det in under flera kategorier. Sorteringen är till för  att våra användare lättare ska kunna hitta material inom det läroplansområde som man söker. Sedan vet vi alla att när vi väl arbetar med våra barngrupper, ja då kan allting hända och nästan alltid öppnar det upp för arbete mot ytterligare läroplansmål om vi är lyhörda för det.

Via sociala medier har det framkommit önskemål om att vi även ska samla material som rör det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan på Lektionsbanken. Därför har vi skapat en flik som heter ”Uppföljning, utvärdering och utveckling”. Där kommer vi att samla t ex reflektions- och planeringsunderlag samt länkar till annat användbart material. Här behöver vi er hjälp. Dela med er av verktyg för det systematiska kvalitetsarbete som ni själva testat och kan rekommendera till andra. Det finns en stor glädje i att få dela med sig och inspirera andra.

För att få med hela förskolans läroplan i Lektionsbanken finns det även flikar för övriga kapitel. Under ”Förskola och hem” har ni möjlighet att  dela med er av hur ni lagt upp era föräldramöten med koppling till läroplanen. Under fliken ”Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmen” ni kan berätta om hur ni lagt upp samverkansarbetet och vilka läroplansmål som varit vägledande. Vi är övertygade om att Lektionsbanken med er hjälp kommer att bli en viktigt bidrag till att göra svensk förskola ännu bättre.

Kommentera inlägg