Skolinspektionen på besök

Precis när jag var tvungen att vabba!

Under den gångna veckan har Skolinspektionen varit på besök i Arboga. De har granskat dokument, intervjuat skolledare, elever och lärare. De två inspektörerna har förstås också varit med under några lektioner och tittat på hur lärarna inleder, leder och avslutar sina lektioner, samt kopplar lektionens syfte till styrdokumenten.

Vid lunchtid förra fredagen är jag i förberedelserna till veckans sista lektion, svenska med 9C, när mitt yngsta barns förskollärare ringer och berättar att Vilmer är krasslig. Vikarie en fredag eftermiddag med tio minuters varsel? Knappast! Okej, tänker jag, ställa in lektionen eller låta 9C jobba själva? Bättre att sätta igång dem än att de får håltimme, resonerar jag. En kollega lovar att titta till dem ett par gånger och jag skriver upp på tavlan vad eleverna ska jobba med. Jag instruerar eleverna snabbt innan jag lämnar skolan. Allt glasklart! Eller?

Det som nu händer är nästan komiskt. Några minuter efter att jag lämnat klassen knackar skolinspektörerna på dörren till sal 22, där 9C har svenska… utan lärare! Inspektörerna går in och möter en lugn och trevlig klass som jobbar med huvudsatser och bisatser. Inspektörernas första fråga till eleverna: – Var har läraren gått och gömt sig? – Han har dragit hem, säger en elev. Inspektörerna tittar frågande på varandra och eleverna, men stannar kvar i klassrummet. De frågar eleverna vad de jobbar med, om de förstått instruktionerna och syftet, samt hur läraren (dvs jag) brukar ge respons på elevarbeten. Elevernas svar är stundtals tydliga, stundtals flyktiga och trevande, vilket inte är så konstigt med tanke på situationen.

Om en månad kommer Skolinspektionens rapport. Det ska bli mycket intressant om och i så fall hur den lärarlösa lektionen bedöms och kommenteras. Om inget annat fick jag mig en tankeställare (igen) hur viktigt det är att att hela tiden tänka på de didaktiska frågorna vad, varför och hur innan varje lektion startar.