Tolka ordspråket – Att förlita sig på sig själv är att dubbla sin förmåga

Syfte

Syfte med ordspråket:

• Lära sig lita till sina egna tankar, sin inre röst och sin intuition. 
• Lära sig lita till sin egen förmåga, utveckla självförtroende och självkänsla. 
• Förstå vikten av att kunna ta egna beslut.
• Förstå vikten av att låta andra känna och göra detsamma. 
• Förstå att mod och drivkraft får extra kraft då man tror på sig själv. 

Låt eleverna tolka ordspråket enskilt så att tolkningarna får växa helt ur egna tankar innan de redovisas för övriga.

Läraren reflekterar

För att motverka jantelagen kanske man måste få träna sig på att se och känna efter vad man faktiskt kan och är bra på. Lära sig känna att man duger, precis som man är. Se och känna vilka styrkor och egenskaper man är stolt över att ha. Lär man sig lyssna till dem får man inte bara bättre självförtroende och självkänsla utan även en större självtillit. Då behöver man inte invänta andras bekräftelser eller åsikter, utan kan lära sig lita till sin egen magkänsla när man ska göra något eller ta ett beslut.

Metod

Introduktion med anekdoter om Pia Sundhage, fotbollstränare: – Vi gör varandra bra! (Istället för, du ska inte tro att du är något.) Berätta för eleverna att vi i den här klassen kan göra för varandra det som Pia Sundhage och fotbollslaget gjorde. Vi kan hjälpas åt att skapa ett sådant klimat i gruppen. 

Spännande tanke som kan diskuteras i par:

Om fler vågar lita till att de kan själva skulle säkert ännu fler våga följa. Gott självförtroende och god självkänsla = trygg individ, som vare sig behöver trycka ner andra eller tala på ett negativt sätt. Om fler visade att de var glada för någon annans skull, när någon annan lyckats bra med något, skulle det kanske bli lättare att skapa ett sådant klimat. Håller eleverna med?

Diskutera vidare:

• Vad är jante/jantelagen? Har någon av er hört talas om den? Berätta.
• Varför tror ni att jantelagen uppstått?
• ”Du ska inte tro att du är något”, kanske borde bytas ut mot andra ord? Vilka föreslår ni? Hur kan vi göra så att vi får ett tillåtande, upplyftande gruppklimat och förhållningssätt mot varandra?

Ord på vägen – att fundera på enskilt:

Många här inne kanske är vana att ställa frågan: -Vad tycker du att jag ska göra? till någon annan, innan man själv tänker och känner efter ordentligt. Det är viktigt att kunna ta egna beslut, för det är ju den som tar beslutet som blir mest påverkad (ofta även under lång tid), och vet vad han eller hon verkligen vill. Så även om du gärna vill veta vad andra eller bästa vännen tycker, glöm inte att först tänka och känna efter vad det är du helst vill själv. Hur ofta gör du det?

En sista fråga att fundera på: Har ni lärt er någonting nytt av ordspråket? Vad? Rita och skriv. Här en utförlig beskrivning har hur du kan gå tillväga.

Laborera vidare

• Gör en ”jag kan promenad” två och två. Turas om att säga en egenskap eller sak som du är bra på. Till exmpel: –Jag är bra på vänskap. –Jag är en bra kamrat. –Jag är pålitlig. –Jag är omtänksam. -Jag är bra på att rita. –Jag har bra fantasi. –Jag är en bra storebror. –Jag är rättvis och så vidare…
• Eller skriv en jag kan lista till dig själv alternativt i form av en tankekarta som utgår ifrån en bild av dig själv i mitten.
• Gör en uppåtspuffsbank: Samla upplyftande kommentarer på en väggplansch. Alla som vill kan skriva dit sin kommentar när man kommer på den, sen kan man läsa från den för att bli inspirerad och få nya ord och meningar, uppåtpuffar, att sprida vidare till andra.

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

Centralt innehåll*

Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.

Kriterier för bedömning av kunskaper*

Eleven samtalar om elevnära frågor och ämnen och ställer frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom ger och tar eleven enkla muntliga instruktioner.

Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

* årskurs 1-3