Gittan och gråvargarna – Om mod

Syfte

Lektionen (eller lektionerna) syftar till att låta eleverna samtala om viktiga ämnen som berör den enskilda individen och relationer mellan människor. Med läsningen vill jag att mina elever med hjälp av boken Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum (2000) ska förstå och reflektera om mod, samt att de ska få möjligheten att uttrycka detta med egna ord. Eleverna ska reflektera över ordet ”mod” och förhoppningsvis förstå att mod är någonting som man kan utveckla. Eleverna ska samtala, läsa enskilt och högt, samt skriva och för att förstå innebörden av mod.

Läraren reflekterar

Under läsningen får eleverna skriva loggbok. Boglind & Nordenstam (2015:294) skriver att ”loggbok är ett sätt att hjälpa eleverna att komma i gång med att skriftligt reflektera över det de läser är att inspirera olika former av loggboksskrivande”. Eleverna kommer att ha olika förståelse av texten, något som Langer kallar ”föreställningsvärldar”. Langer (2005:23) skriver att ” föreställningsvärld är textvärldar i våra sinne och de skiljer sig åt mellan olika individer”. Med samtalen vill jag att eleverna ska få ta del av varandras föreställningsvärldar. Under samtalet vill jag diskutera innehållet och visa att det finns ett förhållande mellan texten och bilden. Detta gynnar alla elever eftersom att de kommer få ta vid och höra de andra gruppernas tankar.

Metodbeskrivning

Vi ska läsa, samtala och skriva om boken Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum (2000).Vi börjar lektionen med en bildpromenad innan vi börjar att läsa boken. En bildpromenad innebär att läraren och eleverna tillsammans tittar på och samtalar om de bilder som finns i boken som ett stöd att bygga upp elevernas förförståelse av bokens handling före själva läsningen (Skolverket, 2015:12). Jag kopierar upp några av bilderna i färg och hänger upp dem på tavlan. Jag ställer tre frågor till varje bild:

• Vad ser ni?
• Vad tror ni om det ni ser?
• Kan ni utifrån det ni se dra några slutsatser om innehållet?

Jag delar upp eleverna så att de får jobba i grupp. Varje grupp består av fyra elever. De har på sig tio minuter att diskutera med varandra om bilderna. Efter att varje grupp tänkt till och diskuterat frågorna med varandra redogör de för sina tankar i klassen.

När redovisningarna är klara skriver eleverna några ord som jag skrivit på tavlan i sina loggböcker. Vi pratar om vad orden betyder och eleverna testar att sätta in orden i meningar. Vi läser boken och samtalar om handlingen, karaktärerna och miljöerna där handlingen utspelar sig. Berättelseansiktet kan fungera som stöd för att analysera texten:

Efter läsningen diskuterar vi också frågor som:

• Jag undrar hur tror ni att Gittan kände sig när hon träffade med vargarna?
• Tror ni Gittan är modig?  Känner någon som är modig?
• Vad är mod? Är det att hoppa från ett flygplan? Eller är det att våga och säga om man har gjort fel?
• Måste man vara modig? När, i så fall?
• Kan man vara både rädd och modig?
• Kan alla människor vara modiga?

Aktiviteter efter läsning – skriva ett brev

Eleverna skriver ett brev till Gittans mamma angående hennes flicka och att hon har en modig och orädd dotter. Brevet ska handla om att Gittan ska vara en stolt mor (över sin modiga dotter). Eleverna kan använda sig av orden vi skrev upp före läsning. Eleverna läser sina brev högt för varandra i par eller mindre grupper.

 Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll*

Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.

Kriterier för bedömning av kunskaper*

Eleven samtalar om elevnära frågor och ämnen och ställer frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom ger och tar eleven enkla muntliga instruktioner.

Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Eleven läser bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kommenterar och återger delar av innehållet och visar grundläggande läsförståelse. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna.

* årskurs 1-3