Hur kan en planering se ut?

Under hösten har jag varit i kontakt med flera lärare som berättat att de är tvingade att skriva långa och krångliga planeringar i förutbestämda mallar. Lärarna får sällan svar för vem planeringarna skrivs och när de avkräver svar får de tillbaka mumlande och svepande formuleringar som det är det här systemet vi har nu och det måste ni använda. Det vill säga att huvudman svarar varken på frågan för vem lärarna planerar eller om systemet verkligen är ändamålsenligt.

Egentligen behöver det inte vara så svårt. Administrativa system behövs för schemaläggning, elevfrånvaro, betyg och andra elevkänsliga uppgifter som åtgärdsprogram och omdömen. Dessa uppgifter måste skyddas av säker inloggning, vilket de flesta lärplattformar klarar av. Det här är ADMINISTRATIVA uppgifter som hör hemma i ADMINISTRATIVA SYSTEM.

Hur den enskilda skolan eller läraren väljer att planera är högst individuellt. Hur läraren sen väljer att presentera sin undervisning är en PEDAGOGISK FRÅGA och sköts bäst av LÄRAREN. Läraren som känner sin elevgrupp vet hur en lektion eller ett projekt på bästa sätt ska presenteras så att eleverna får stöd av planeringen. En lärare vet att en väl vald bild kan ersätta 1 000 ord och fungera effektivt för att sätta igång tankeprocesser redan innan lektionen har börjat. Eleverna förknippar ett specifikt lärande med bilden varje gång de ser den. Det är ur ett lärandeperspektiv bättre än att tvingas läsa igenom syftestext, centralt innehåll och kunskapskrav (ofta presenterade i matrisform).  

En planering ska fungera som ett stöd för elevernas lärande, väcka tankar och i bästa fall utmana eleverna (kognitiva konflikter). Det är heller inte förbjudet om planeringen inspirerar och lockar fram elevernas kreativitet.

Det finns såklart lika många förslag som det finns lärare. Det är många saker som kanske är viktigare, till exempel undervisningens innehåll, men hur planeringen ser ut är intressant ur både ett lärande- och elevperspektiv. Nedan följer några tankar om elevplaneringar kopplat till undervisningens innehåll. Planeringen bör fungera som ett stöd och enkelt förklara syftet med den aktuella undervisningen. Så här brukar jag presentera ett nytt område:

Lektionsplanering – steg för steg

Efter den övergripande planeringen följer en mer detaljerad. Lektionen har en rubrik som avslöjar lektionens syfte följt av en punktlista med vad som händer under lektionen (så att det blir ett kom-ihåg-stöd). En sådan lista är för den oinvigde svår att förstå, men jag gör ett försök med ett exempel.

Lektionens syfte är att eleverna ska förstå vad en liknelse är och när/hur/varför den används. Vi börjar med att läsa balkongscenen i Romeo och Julia (parvis). Eleverna skriver ned några ”coola och snygga” kärleksförklaringar som både Romeo och Julia säger till varandra. Eleverna funderar på om uttrycken skiljer sig åt, i så fall varför och vad det egentligen säger om personen. Vi gör en omröstning i klassen vilka av förklaringar som de gillar bäst. Vad har de gemensamt? (ledande: liknelser) Genomgång om liknelser och gemensamma övningar. Eleverna skriver parvis på redan givna inledningar, t ex Dina ögon är som, Din kind är som. Slutligen skriver eleverna en egen kort text som innehåller egna liknelser (lektionens mål). Så här kan lektionsinnehållet presenteras för eleverna:

VAD ÄR EN LIKNELSE? 15.00-16.00

• Läsa balkongscenen ur Romeo & Julia
• Snyggaste kärleksförklaringen – omröstning
• Hur fungerar en liknelse?
• Skriva text med egna liknelser

Att presentera en avslutande uppgift – Trailer på temat Förbjuden kärlek

Vi inleder med att titta på Romeo och Julia, andra trailers som Fucking Åmål och Jalla Jalla visas för att upptäcka andra ingångar på temat förbjuden kärlek. Eleverna funderar parvis på olika anledningar till förbjuden kärlek. Vi samlar dessa i en gemensam lista. I slutet av projektperioden bör eleverna via undervisning och övningar i helklass, grupper och enskilt klara av en avslutande uppgift. Så här brukar jag presentera en sådan:

SKAPA EN FILMTRAILER – INLEDNINGSVIS

1. Fundera ut “filmens” drama/konflikten: Varför kärleken är förbjuden (se lista nedan).
2. Gör en tankekarta om huvudpersonerna: Vilka är de?  Vilken bakgrund har de?
3. Gör en händelsekedja med delarna: När och hur möts de? Hur reagerar omgivningen? Vad gör personerna för att komma runt konflikten?

TID TILL FÖRFOGANDE

Vecka 6 (tre lektioner)

Ytterligare planeringsstöd (om eleven behöver)

VANLIGA ORSAKER – FÖRBJUDEN KÄRLEK

• Släktfejder
• Gängtillhörighet
• Ekonomi
• Status
• Religion
• Etnicitet
• Sexualitet
• Geografiska skillnader
• Åldersskillnad

TRAILERN SKA INNEHÅLLA

• Stillbilder och/eller filmklipp
• Ljud (musik)
• Text
• Berättarröst

 FÖRSLAG PÅ UPPBYGGNAD – SCEN FÖR SCEN

1. Presentera person 1
2. Presentera person 2
3. Fördjupad bild av person 1 (med fokus på bakgrund/omgivning)
4. Fördjupad bild av person 2 (med fokus på bakgrund/omgivning)
5. Mötet
6. Omgivningens reaktion på mötet
7. Fler möten
8. Fler reaktioner

Planering för vem?

Oavsett vem man planerar för… chefen, kollegan, dig själv eller eleven… kommer utformningen och språket anpassas. Copypastade och LGR 11-tunga planeringar gynnar knappast eleverna i deras lärande. En annan fråga som inte är helt oviktigt i sammanhanget är hur vårdnadshavaren både uppfattar skolan och kan ge sitt barn stöd i skolarbetet. Långa och krångliga planeringar i administrativa system skapar knappast en bild av skolan som öppen, välkomnande och inspirerande. Lika lite ger de vårdnadshavaren stöd, utan vållar snarare problem. Den planering eleverna möter ska vara lätttillgänglig, inspirerande, förklara syftet med arbetsområdet och vara ett stöd för elevernas lärande (enkel att förstå).