En bra lärare – del 2

I våras var jag på resa längs Memory Lane och besökte min gamla skola i Skellefteå. Jag minns varenda del av skolan, alla stigar och gömställen, roliga, dråpliga och tråkiga händelser. Framförallt minns jag lärarna. Kommentarer, uppmuntrande ord och små förtroligheter som bara läraren och jag kände till. Jag minns de lärare som hade järnkoll… och de som inte hade det. Och hur det påverkade hela vår klass i endera riktningen.

Stunden vid skolan gav mig en hissnande insikt… mitt sätt att tilltala, stödja, leda och inspirera barn och ungdomar har enormt stor betydelse för deras upplevelse av tiden i skolan… både i realtid, men även hur de senare som vuxna kommer att blicka tillbaka, minnas och göra egna resor längs Memory Lane. Det här visste jag (väl) sedan tidigare, men vågen av ”jäklar-vilket-viktigt-och-ansvarfullt-jobb-du-har-att-ta-hand-om-ungdomar-på-bästa-sätt” sköljde över mig högre och med mer kraft än någonsin tidigare. På vägen hem tänkte jag på de lärare som jag, så här i efterhand, uppskattar mest och varför jag gör det.

  1. Ulla-Britt Bergmark (mellanstadiet). För hennes förmåga att bry sig om… på riktigt. Jag hade svårigheter att stå inför klassen, men med hennes fingertoppskänsla och lyhördhet, var det inga problem längre när jag lämnade mellanstadiet.
  2. Jan-Olof Bergman (högstadiet, tyska). Varje lektion, vecka efter vecka, byggde på ungefär samma struktur. Förutsägbart som klockan. Jag visste redan innan lektionen började vad som skulle hända och förväntades av mig. Oerhört effektivt.
  3. Stefan Lundmark (gymnasiet, eng). Dels för hans underbara humor, men framförallt för att han plockade in engelskan i olika sammanhang så att jag förstod varför jag skulle lära mig alla nya ord.
  4. Elisabeth Fritzén (gymnasiet, sv). För att jag gjorde uppgifter/arbeten som kändes meningsfulla. Hon gjorde mitt lärande synligt och gav mig respons på hur jag kunde utveckla mitt skrivande. Det fanns dessutom ofta en mottagare, t ex en mindre grupp klasskompisar, parallellklassen eller skoltidningen.
  5. Peter Eriksson (gymnasiet, matte). För hans förmåga att variera metoder och uppgifter så att det svåra blev enkelt.

Se där ja… idag ganska kända framgångsfaktorer… i tur och ordning:

  • Relationer
  • Struktur
  • Placera in lärandet i ett sammanhang
  • Meningsfullhet och formativ bedömning
  • Varierad undervisningsrepertoar

Om jag tittar på min topplista får alla fem lärare höga poäng på ALLA framgångsfaktorer. Det fanns lärare som var duktiga i många avseenden, men som saknade till exempel förmågan att bygga relationer. Då blir helhetsupplevelsen ofta baserat på just den faktorn. Så ingen är viktigare än någon annan… alla är lika viktiga!

Tillsammans med en rad andra saker förstås… läs om yrkets komplexitet Att bli en skicklig lärare – del 1

Förresten, testa själv och tänk tillbaka på dina favoritlärare… och se om det finns några gemensamma nämnare.

Kommentarer


    Läs vår personuppgiftspolicy