I en musikvideo av Moby irrar ett barn omkring i en värld där alla är upptagna av den digitala tekniken. Alla går med sin mobiltelefon klistrad vid näsan och använder den på det ena destruktiva sättet efter det andra. Filmen finns här

Filmens målgrupp

Texten är på engelska, men bilderna är enkla att förstå för alla åldrar. Ämnen som berörs kan vara svenska, engelska och SO. Vissa inslag är kanske inte lämpliga för yngre elever, till exempel en misshandel och ett självmord som filmas och blir virala succéer. Den kan ses från mellanstadiets senare år och uppåt, men viss fingertoppskänsla erfordras.

Innehåll

Filmen berör direkt och indirekt exempelvis:

• digital teknik,
• kommunikation,
• mobiltelefon,
• medier,
• sociala medier,
• rykten,
• lyteskomik,
• mobbning,
• förövare, tyst åskådare, påhejare, offer,
• viral succé,
• socialisering,
• att vara barn,
• att vara vuxen,
• verklighetens vardag,
• fasaden man delar.

Aktiviteter i undervisningen

• Samtala om de frågor filmen ger upphov till. Låt eleverna skriva sina spontana tankar efter filmen – Vad känner de igen sig i och inte?
• Filmen handlar om hur människor lever sina liv och (inte) tar hand om varandra, samhället och jorden. Videon berör även sociala medier och teknik. Hur använder eleverna sin mobiltelefon? Hur gör andra i deras omgivning?
• Videon är samhällskritisk och tar ställning i frågan om den digitala teknikens inverkan – På vilket sätt är videon uppbyggd så att vi, när den är slutar, anser att tekniken är jordens och mänsklighetens undergång?
• Vilka för- och nackdelar, möjligheter och problem finns med mobiltelefonen? Gör en lista!
• Skriva mininoveller till en scen ur videon:

En ung flicka blir lockad av en underbar docksamling att gå in i en leksaksaffär. En docka liknar till och med henne. För sent upptäcker hon att själv blir en del av docksamlingen. Filmen finns här

Filmens målgrupp

Filmen är lite läskig, både innehållet och det visuella uttrycket. Den är kanske inget för de yngsta eleverna, men kan passa de flesta åldersgrupperna i grundskolan. Filmen har kopplingar till språk, litteratur och SO-ämnena.

Innehåll

Filmen berör direkt och indirekt exempelvis:

• död,
• liv,
• dockor,
• rädsla,
• fångenskap,
• flykt,
• skräck.

Aktiviteter i undervisningen

Det går såklart att bara se filmen och samtala om den:

• Vilken scen väcker starkast känslor? Vilka? Varför?
• Vilken scen är viktigast, anser du? Motivera.

Det finns många detaljer/ledtrådar som man kan vid en andra visning kan försöka upptäcka eftersom man då känner till hur filmen slutar:

• I början stannar flickan till vid några affischer. Bilder av människor – Vilka är de? Vad står det på affischerna?
• På en av affischerna står det ”Peligro”. Vad betyder det?
• Vad föreställer affärens fönster? (ca 0:40)
• Varför står alla namn på tavlan? När har dessa skrivits? Varför är en del namn utsuddade?
• Vad är det som lockar flickan att gå in?
• Hur öppnas dörren? Hur ska den öppnas inifrån?
• Hur ser dockorna ut – vad har de på sig? Varför ser de så olika ut?
• Vad försöker dockan på cykeln göra? (ca 3:00)
• Hur förstår vi att flickan har blivit en docka?

Det är möjligt genomföra många olika former av skrivande – Varför inte skriva en riktigt läskig historia om en docka som lever?!

Green Shoe Studios anordnar en sångtävling. Vem som helst får skicka in sina låtbidrag. 96-årige Fred har skrivit en sång till sin nyligen bortgångna hustru. Kuriosa: Fred är den äldste (textförfattare) som någonsin legat på Billboard Hot 100 (nr 42).

Filmens målgrupp

Filmen har kopplingar till engelska och SO-ämnena. Den lämpar sig för äldre elever i grundskolan, kanske från åk 5 och uppåt beroende på elevernas kunskaper i engelska.

Innehåll

Här några exempel på vad filmen direkt eller indirekt berör:

• Kärlek
• Död, sorg
• Saknad
• Livet efter döden
• Tro
• Ålder
• Historia – Samhället förr och nu
• Relationer (förr och nu)
• Skrivande
• Texter

Aktiviteter i undervisningen

• Samtal om filmen. Frågor till filmen finns här: A Letter From Fred – Analysera en kortfilm
• Utifrån filmen och sången – skriv en mininovell om Fred och Lorraine från ögonblicket de träffade varandra tills döden skiljde dem åt.
• Välj en del av Fred och Lorraines liv, t ex när de möttes, började träffas eller när Lorraine låg inför döden. Skriv ett kapitel ur deras liv (berättande text).
• Skriv en egen dikt/sång/brev till någon som betyder mycket för dig.

Holly blir förnedrad av en skolkompis. Jonny, som egentligen tycker om Holly, drar ned Hollys byxor på bollplanen när alla ser. Ingen säger något och ingen hjälper Holly när det händer. Holly vill inte gå till skolan. Men en dag kommer kompisen Ramsa hem till Holly och de bildar en hämndpakt. Filmen finns här

Filmens målgrupp

Filmen har kopplingar till svenska och SO-ämnena. Den lämpar sig för alla åldrar i grundskolan, men undervisningens innehåll och upplägg får såklart anpassas efter elevernas ålder.

Innehåll

Här några exempel på vad filmen direkt eller indirekt berör:

• Spel och lekar på skolgården
• Klimatet på skolan – Språkbruk
• Skolans regler
• Vad är ett skämt?
• För vem är det roligt? Är det roligt om någon far illa?
• Kräkningar och mobbning
• Gruppen som deltagare: Att skratta åt andra
• Den passiva åskådaren
• Om kärlek, våld och makt: ”Kärlek börjar med bråk och slutar med barnbidrag”
• Ett förlåt som inte betyder något: ”Förlåt då, det var inte meningen”
• Hämnd
• Att be om ursäkt på riktigt
• Förlåtelse
• Nåd
• Försoning

Aktiviteter i undervisningen

Det går såklart att bara se filmen och samtala om den. Det är möjligt genomföra många olika former av skrivande, till exempel återberättande, beskrivande och reflekterande. Eller varför inte låta eleverna skriva en berättelse om något av filmens bärande motiv eller teman, till exempel vänskap, mobbning, makt, hämnd eller förlåtelse?

Från och med läsåret 2021/22 ingår Lektionsbanken i familjen Vi Lärare tillsammans med många av Svergies Lärares övriga produktioner. Tidigare har Lektionsbanken varit något av en isolerad ö, men nu ingår alltså Lektionsbanken i ett större sammanhang. Förhoppningen är att Lektionsbanken därmed ska nå ännu fler lärare som kan inspireras av alla idéer som finns i databasen och skapa ett mervärde för Vi Lärares läsare.

Sajten byter skepnad, men innehållet är exakt detsamma. Kvar är de ca 1 250 tipsen inskickade av lärare runt om i Sverige. Likaså hittas innehållet enligt samma principer som tidigare: årskurs, ämne och centralt innehåll. Den senast tillagda kategorin av tips är Rastverksamheten som återfinns under varje årskurs. Du vet väl att det även finns medietips, GOTD och tips för Fritidshemmet?

Lektionsbanken fungerar ungefär som ett lärarrum där lärare delar med sig till sina kollegor. Du kan också bidra till Lektionsbanken. Skicka in dina idéer genom att bifoga filer, länka till din blogg eller ett inlägg i sociala medier!

Hoppas att du haft en riktigt bra inledning av läsåret 2021/22, kanske med en idé från Lektionsbanken?!

Jag fick nyligen ett mail av en lärare som bland annat skrev: Jag vill bara tacka för allt du delat med dig av på Lektionsbanken samt i din blogg. Jag arbetar min första termin som lärare och är anställd på en mindre skola där färdigt material och en delakultur inte är en självklarhet. Jag blev såklart glad … först … men sedan både arg och fundersam. Arg för att alldeles för många lärare inte har tillgång till intressanta, aktuella och relevanta läromedel. Hur ska man kunna undervisa utan böcker och läromedel? Fundersam för att det uppenbarligen finns skolor där det inte är självklart att erfarna lärare delar med sig av erfarenheter, kunskap och undervisningsmaterial till nya och oerfarna.

Det finns säkert många förklaringar till att en en sådan skolkultur uppstår. Ett bristande ledarskap som favoriserar vissa och ständigt underminerar andra slår in djupa kilar i en personalgrupp. Det kan leda till prestige och revirtänkande. En dålig arbetsmiljö, exempelvis med alldeles för hög arbetsbelastning över lång tid, kan resultera i en arbetskultur där var och en sköter sitt enligt deviserna jag gör mitt och ensam är stark (och starkast är jag).

Det kanske finns andra förklaringar som är mer individuella som att läraren är trött på att ensidigt dela med sig och aldrig få någonting tillbaka eller att den där utlånade boken aldrig lämnas tillbaka (tänk bara på Ove Sundberg). En del lärare lägger ned tid på att skapa eget ”läromedel” (kopieringsunderlag med tillhörande arbetsuppgifter) och säljer det i egen eller andras regi. De tänker kanske att det jobbet måste väl ändå vara värt en (extra) slant?

Skolväsendet är i stora stycken en marknad där exempelvis betyg har blivit en handelsvara och skolor gör sitt yttersta för att locka till sig elever. Den enskilda skolans varumärke har blivit viktigt, oavsett huvudman. Lärare uppmuntras till att sticka ut, driva projekt och ”göra karriär”. Så att fokusera på jaget istället för laget strider inte mot systemets lagar och logik. Tyvärr. En skola som har förstelärare, lärarlönelyft, interna och externa lärarpriser kanske inte skapar förutsättningar och utrymme för solidaritet och generositet?

PS! Tack kollegor på Gäddgårdsskolan för visad generositet. Att ni delar med er av tid, idéer, arbetsuppgifter, kopior, böcker, dåliga skämt och en och annan fiskehistoria gör att jag trivs som fisken i vattnet!

När jag jobbade som mellanstadielärare var det inget större problem att fördela (lektions)tiden mellan den fria läsningen och den gemensamma eftersom ämnet svenska i de lägre årskurserna traditionellt haft och har ganska mycket tid. Det var mysigt och bekvämt (faktiskt!) att starta morgonen med 20-30 minuters tyst läsning, men i ärlighetens namn hade jag inte järnkoll på om alla elever verkligen läste. Så här i efterhand får jag nog konstatera att den fria läsningen med ”bänkbok” fick för mycket lektionstid. Hur är det ställt med bänkboken idag? Finns den kvar och hur mycket tid får den?

På högstadiet är det svårare med den fria läsningen eftersom tiden är knapp(are). Sedan ganska många år tillbaka har vi ca 150-170 minuter svenska i årskurserna 7-9. Det är mycket som ska rymmas inom dessa minuter. Jag upplever dessutom att det har blivit svårare att låta eleverna välja litteratur och därefter faktiskt få dem att läsa den. Och hur ska jag som lärare hinna med att följa upp varje elevs enskilda läsning? Vad ska eleverna göra före, under och efter läsningen? Frågor som jag har svårt att hitta några riktigt bra svar och lösningar på. Nackdelen med den gemensamma läsningen är att eleverna inte får någon möjlighet att välja. Det kan gå långt mellan titlarna där boken träffar den enskilde eleven rätt i både själ och hjärta. Några läsfrämjande åtgärder som 90 sekunders högläsning, Boktipsa, Synliggöra läsningen och Hela skolan läser kanske kan vara alternativ som stimulerar den fria läsningen utanför skoltiden?

Idag väljer jag nästan uteslutande att läsa gemensamt med eleverna. Då läser de i alla fall. Det finns många fördelar med den gemensamma läsningen. Läraren kan anpassa utifrån gruppens intressen och behov och variera till exempel innehåll (ämnen), sammanhang, svårighetsgrad, genrer och författarskap. Eleverna får möta många olika frågor och med stor sannolikhet sådant de själva inte skulle ha valt! De breddar därmed sin repertoar och får förhoppningsvis nya kunskaper, erfarenheter och insikter. I en gemensam läsupplevelse kan man också använda kraften i det gemensamma! Möjligheten att samtala och skriva om samma text, kapitel, sida och ord underlättar oerhört i undervisningen.

Hur förhåller du dig till detta dilemma? Dina närmaste ämneskollegor? Skolan?

Just nu läser vi Möss och människor i åk 9. Några elever läser gärna högt för varandra. Härom dagen smög två elever iväg och letade upp en avskild plats och … bara läste. När de kom tillbaka efter ett stunds läsning sa en av dem: Det här är den bästa bok vi läst. Helt i min stil. Jag gillar den verkligen!

Då träffade jag rätt EN gång i alla fall. Alltid något!

Många skolor saknar administrativa system som är värda namnet. Filer i olika format (t ex PDF, Word och Pages) bifogas i mail och/eller hamnar i olika mappar i mer eller mindre organiserade strukturer och hierarkier. För lärare och elever kan antalet filer snabbt växa till hundratals och vara svåra att hitta.

För att underlätta för mina elever har jag under flera år använt mig av tre principer:

• En öppen sida för min planering där en översikt med kortfattad information om pågående och tidigare läs- och skrivprojekt finns. På denna sida finns länkar till de olika områdena.
• Alla uppgifter och frågor till ett område/projekt samlas i ett enda dokument. För att skapa ordning gör jag ett index som finns på första sidan. Läs mer här: Samla uppgifter i samma dokument
• Eleven skriver alla svar, tankar, frågor och texter i ett och samma dokument (eller numera bok) med principen det senaste längst upp. Varje liten uppgift/text rubriceras och dateras. När eleven slutar nian finns en treårig dokumentation av elevens läs- och skrivutveckling. Den som har medverkat i alla uppgifter har inte sällan en 100-150 sidor historik att bläddra igenom. I ett enda dokument.

Skolans digitalisering ställer ganska höga krav på system, administratör och användaren. Hur ser den digitala strukturen ut på din skola?

Att bli en duktig skribent tar lång tid och fordrar mycket övning under ledning. Tidigt i skrivprocessen fokuserar jag på innehållet i texten och ställer nyfikna frågor för att eleven ska utveckla den. Ofta handlar det om att skriva mer och/eller fylligare. Först sent i skrivandet lägger jag fokus på språklig formalia. En alltför hårdhänt initial hantering av elevernas texter, liksom ett uttalat bedömningsfokus, riskerar att lägga sig som en våt filt över lusten att skriva och berätta. Det är väldigt svårt att tänka på och sätta både innehåll och form samtidigt. Men eleverna är olika, en del har den språkliga kritikern påkopplad hela tiden medan andra stänger av den, vilket man får ta hänsyn till. Vilka andra förutsättningar gäller för eleverna att utveckla sitt skrivande i skolan? Dessa faktorer är, enligt min erfarenhet, viktiga:

• Ett innehåll/ämne som är angeläget
• En tilltro till elevens inneboende kraft att vilja uttrycka sig – att skriva på allvar
• Språkliga förebilder – litterära eller andra exempel att härma
• Begriplighet och hanterbarhet – tydliga och avgränsade instruktioner
• Utmanande uppgifter

Denna vecka har mina sjuor skrivit korta noveller med inspiration från Mördarens apa (skrivuppgiften finns här). I del 3 ska eleverna skriva om en person som blir lämnad ensam och går igenom en deppig dag. Eleverna får först parvis fundera på vad man gör när man är deppig. Exemplen samlas i ett gemensamt dokument. Tillsammans med tre berättarknep utgör detta en del av underlaget och instruktionen:

Jag fastnar för två elevers texter där jag ser viljan och försöken. Det är delar av utkast och det finns en del språkligt, till exempel tempus och ordval, att anmärka på, men i både innehåll och uttryck (bildspråket) finns det intentioner. Båda eleverna har annat modersmål än svenska.

Elevtext 1:

Elevtext 2:

Ur ett elevperspektiv finns det mycket att fundera på i och med att en del av undervisningen i grundskolan nu har blivit digital (på olika sätt). Du utelämnar dig själv på ett helt annat sätt än vad du gör i ett klassrum. Allt du skriver, gör och säger riskerar att bli synligt för alla på en gång. Har vi ens frågat eleverna om de vill detta? Hur många elever upplever stress för att de antingen sitter tysta och inte deltar eller tvingas säga något de egentligen inte vill? Dessutom med den uppenbara risken att bli inspelad, delad och till allmänt åtlöje på någon annan digital plattform med eller utan vetskap om detta. Flera lärare och elever har vittnat om att det har skett.

Skolor och lärare har yrkesetiska regler att förhålla sig till. Några är:

Alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier. /…/ Vara varsam med information om eleverna och ej vidarebefordra information som mottagits i tjänsten om det inte är nödvändigt för elevens bästa. /…/ Lärare visar god kollegialitet men inte på ett sådant sätt att det kan leda till en handling eller underlåtenhet som kan skada eleverna.

I klassrummet har lärare möjlighet att övervaka och kontrollera mycket av vad som sker med mobiltelefonerna. På vilket sätt kan skolor leva upp till de yrkesetiska reglerna nu? Vid distansundervisning med interaktiva inslag eller med fjärrundervisning med bild och/eller ljud bör man fundera åtminstone på:

1. Hur säkra är våra system? Vem har tillgång? Hur?
2. Förstår användarna spelreglerna?
3. Hur kontrollerar vi att reglerna efterlevs?
4. Vad händer om någon bryter mot spelreglerna?

En annan aspekt av den påskyndade och påtvingade digitaliseringen rör läraren. Hur många känner sig egentligen trygga med att undervisa med bild och/eller ljud eller lägga upp filmer inför en okänd publik? Jag kanske är cynisk, men tror ni inte att det finns några som sitter granskar lärarens minsta rörelse och ordval? Om inget annat verkar SVT* tycka att det är roligt att lärare granskas in i minsta detalj i dessa tider: Svenska nyheter, ca sju minuter in i programmet.
*Läraren har givit SVT tillstånd att visa filmsekvensen

Digital distans- och fjärrundervisning kräver väldigt mycket av både lärare och elever. Det är väl rimligt att skolan försöker hitta sätt att hantera gymnasiets skolstängning och den höga elevfrånvaron i grundskolan som är säkra, hanterbara och rimliga i dessa tider. Eller vill du bli dagens skämt eller riskera att någon av dina elever blir det?