Att utvärdera sin undervisning

Med hjälp av en tankestruktur

I ett tidigare inlägg, Historien om det skrynkliga papperet, berättade jag om hur misslyckanden kan leda fram till en insikt och i bästa fall en utveckling av den egna undervisningen. För några år sedan ifrågasatte jag sällan den egna undervisningen utan var tämligen övertygad att den var helt okej och stundtals till och med bra. Den som fick mig att börja fundera kring mitt sätt att undervisa var min kollega Staffan. Vi började, mest på skoj, att utvärdera skoldagen med att sätta betyg (en tiogradig skala) på våra egna lektioner. – Hur har din dag varit? – Jag började med 5-5 och sedan 5-7, 3-3, 6-8, 5-5… Du då? – 5-5, 5-5, 5-5, 5-5… – Jaha… är det en sån dag?

Första siffran angav graden av förberedelser i förhållande till det vanliga (5) och andra siffran beskrev utfallet. En etta innebar att eleverna buade och kastade ruttna tomater, en femma nickade eleverna och visade att de förstått och vid en tia stod eleverna upp och jublade (inträffade aldrig för någon av oss tyvärr).

Bild 1. Ganska snabbt upptäckte vi sambandet, ju mer omfattande förberedelser, desto bättre utfall hos eleverna. Eller snarare… vi upptäckte sambandet när vi gjorde precis tvärtom. Ganska självklart säger ni och ja, det är det ju. Men nu fick vi det svart på vitt och dessutom inför varandra. Ska eleverna lära sig mer måste vi förbereda oss bättre.

Bild 2. Vid några tillfällen hade vi förberett oss till tänderna, men ändå gick det åt skogen. Dessa lektioner var kanske de mest intressanta att reflektera kring. Varför gick det som det gick? Några av förklaringar var alltför svåra eller för många instruktioner, tråkigt material, avsaknad av plan B, C och D om plan A havererade, för många bollar för eleverna att hålla i luften samtidigt, eleverna saknade delmål och så vidare…

Bild 3. En del dagar kunde se ut som  i bild tre… 5-5, 5-5, 5-5… och dagar blev till veckor… då visste man att det var dags att göra något. Visst, det funkade, men det blev tråkigt både för en själv och eleverna. Lite action tack, sa siffrorna med tydlighet.

Bild 4. Hände mig en gång! Det gick inte att hitta någon förklaring. Kanske berodde det på att alla elever och jag hade årets bästa dag… samtidigt! Plötsligt bara hände det! Men sannolikheten är ungefär lika stor som att vinna på lotto! Ingen lönsam och hållbar strategi alltså…

Testa själv under vecka tillsammans med en kollega och sätt betyg på dina egna lektioner. Förhoppningsvis utvecklar det din undervisning… om inte annat blir skolvardagen lite roligare!