Flugornas herre i verkligheten

Syfte

Läsa om hur sex skolpojkar överlevde på den öde ön ’Ata i Tonga – utan att det blev som i Flugornas herre. I den fiktiva historien åsidosätts demokratiska och humanistiska värden. I verkligheten blev vänskap, lojalitet och tillit pojkarnas räddning.

Läraren reflekterar

Texten går att läsa helt fristående då den är fascinerande, men också förstås i samband med läsningen av Flugornas herre för att kunna göra jämförelser. Vad är det som gör att dessa pojkar lyckas hålla sams, medan försöket till civilisation i Goldings berättelse brakar samman? Att låta denna text möta andra skönlitterära texter eller skrivaktiviteter är såklart också möjligt. Jag tänker på Robinson Crusoe, Kensukes Rike och skrivprojektet Ön.

Metod

Placera det inträffade i ett geografiskt och samhälleligt sammanhang. Var ligger Tonga och ’Ata? Vad kännetecknar dessa samhällen? Visa och berätta för eleverna.

Läsa, samtala och skriva

Läs texten Sex skolpojkar överlevde i 15 månader på en öde ö i Stilla havet. Mer att läsa finns här: Tongan castaways. Eleverna samtalar om textens innehåll genom frågor som:

• Varför har så människor bott på ’Ata?
• Ingen har bott på ’Ata sedan 1863. Vad hände då?
• I juni 1965 beger sig sex pojkar ut på äventyr. Varför då? Vad gör de?
• Varför seglar de inte tillbaka?
• Vad händer den åttonde dagen?
• Hur klarar de sig 1,5 dygn utan båt?
• Hur lever de den första månaden på ön?
• Vad upptäcker pojkarna när de klättrar upp på toppen av ön? Vad finns där?
• Hur organiserar de sitt ”samhälle”? Vad gör de om dagarna?
• Vem leder gruppen? Hur?
• Hur fungerar samvaron dem emellan?
• Vad gör de för att försöka ta sig hem eller bli upptäckta?
• Hur blir de upptäckta? Av vem?
• Vad händer när upptäckaren kontaktar Nuku’alofa? Hur tas nyheten emot?
• Varför hamnar pojkarna i fängelse?
• Hur löser man den uppkomna situationen?

Därefter skriver eleverna ett referat. Frågorna (och samtalen) kan användas som stöd i skrivandet.

Diskussion och reflektion

Eleverna samtalar i par om frågorna. Elevernas tankar lyfts i helklass. Därefter skriver de sina tankar om utvalda delar.

Samtala om vilka svårigheter, problem och möjligheter som fanns under strapatsernas olika delar. Likaså hur pojkarnas känslo- och sinnestillstånd kan ha varit vid olika tidpunkter: När är de uttråkade, förväntansfulla, ivriga, nervösa, oroliga, rädda, panikslagna, likgiltiga och hoppfulla?

• Inför avresan
• Båtstölden
• Första dygnet på båten (innan de somnade)
• De åtta dygnen på båten
• Sista dygnet på havet (utan båt)
• De första stegen på ’Ata
• Första månaden på ön
• Upptäckten efter klättringen – Civilisation
• Ett år efter förlisningen
• Vid upptäckten
• Hemkomsten

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.
Förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

Centralt innehåll*

Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag.

Betygskriterier*

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation,  välutvecklad textbindning, samt väl funderande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

* årskurs 7-9