Årskurs 4-6

Svenska/Svenska som andraspråk

Föregående tips Nästa tips

Chambers samtalsmodell

Syfte

Eleverna får träna på att reflektera och uttrycka sina tankar på ett strukturerat sätt.

Läraren reflekterar

Tänk om det var krig i Norden, i Sverige. Vad skulle du göra och hur skulle du reagera? Det är några av de frågor som jag har diskuterat med mina elever i svenska och historia. Diskussionerna har utgått från boken Om det var krig i Norden skriven av Janne Teller och genomförts enligt Aidan Chambers modell för boksamtal. Självklart passar upplägget även för andra böcker.

Chambers modell

För den som inte är känner till Chambers modell kommer här en kort sammanfattning. Modellen består av fyra frågor och det är kring dessa man har sitt samtal. Frågorna är:

  • Vad gillar du i boken?
  • Vad ogillar du i boken?
  • Vilka frågetecken finns?
  • Vilka mönster/kopplingar kan du se?

Under och efter sin läsning skriver eleverna ner sina tankar under respektive fråga/rubrik. Jag ser alltid till att dela ut ett läsprotokoll till eleverna så att de enkelt kan samla sina tankar. En mall kan se ut så här:

Första gången eleverna använde Chambers modell valde jag att lägga ner tid på att modellera och presentera modellen. Jag gick igenom hur modellen är uppbyggd och sedan exemplifierade jag hur jag tänker genom att använda sagan om Rödluvan och vargen. Rätt snart deltog flera elever i klassen. De hjälpte till i mitt tänkande.

När väl modellen var presenterad avsattes tid till läsning. Texten lästes högt så att alla kunde hänga med. Några elever ville hellre läsa tyst på egen hand och fick givetvis det.

Text möter text

Under andra lektionen fick eleverna möjlighet att fördjupa sig i texten men också fylla på i sina läsprotokoll. Då vi tidigare läst bland annat Den fria rörligheten av Karolina Ramqvist och Hjälten Josef Schultz på fotografiet av Olivia Bergdahl kunde eleverna också arbeta med att hitta kopplingar mellan de tre texterna. Gemensamt för dem är ju bland annat att de handlar om krig, flykt och utsatthet.

Textsamtal

Under tredje och fjärde lektionen var det dags för boksamtal och dessa genomfördes i mindre grupper (7 elever per grupp). Varje samtal höll på ca 1 timme. Under de sista minuterna genomfördes en utvärdering. I alla grupper var aktiviteten hög och tavlan fylldes rätt snart av elevernas tankar.

När väl alla elevernas tankar fanns på plats fick de tillsammans försöka se vad som hängde ihop med vartannat och streck drogs mellan och inom de olika kolumnerna. Därefter började det något mer fördjupande samtalet, där eleverna fick förklara och utveckla sina tankar. I denna fas ingick också att vara en aktiv lyssnare så att man kunde ta vid där någon annan slutat.

Utvärdering

Vad tyckte då eleverna om detta arbetssätt? Många var mycket positiva. På en skala 1-5, där 1 var det lägsta betyget och 5 det högsta, blev klassens snitt 4,3. Det skulle jag säga är ett mycket gott betyg. Det eleverna skrev var att de gillade formen, att i mindre grupp få tala och samtala om en gemensamt läst text. De gillade också att de fick ta del av varandras åsikter och tankar och de upplevde att de fick nya perspektiv på texten när de fick arbeta med den på detta sätt.

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll*

Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.

Kunskapskrav*

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

* årskurs 7-9

Kommentarer


    Läs vår personuppgiftspolicy