Läraren reflekterar efter läsning

Efter läsningen av Tio över ett (som jag skrivit om här: Tio över ett – Ett läsprojekt och En hyllning till läraren) infann sig ett vakuum. Vi var inte färdiga med frågor om Kiruna, platsens betydelse, rätten till platsen, minnen och rötter, identitet, folkets röst och inte minst konflikter och motsättningar. Laestadius författarskap är präglat av just dessa frågor. En planering växte stegvis fram, mellan varje lektion, som blev både en fördjupning och ett sidospår till läsningen. Under tre lektioner berörde vi: Sápmi, samernas historia, rasbiologin, (det förlorade) språket, nomadskolorna, lappväsendet, markfrågan och l-ordet. Nedan redovisas, i ett enda flöde, undervisningsförloppet som följde.

Undervisningens innehåll växer stegvis fram

I samband med inledningen om Sápmi och samernas historia redde vi ut en hel del ORD OCH BEGREPP som same, ursprungsfolk (olika definitioner), territorium, stat, nomadisk, nationell minoritet, minoritetsspråk, förvaltningsområden.

För att summera inledningen såg vi filmen HUR GÖR MAN FÖR ATT RÄDDA ETT FOLK

Jag letade efter något med en koppling mellan frågorna filmen väckte och boken vi läst. Jag hittade SOMMARPRATET: ANN-HELÉN LAESTADIUS. Vi lyssnade på de femton första minuterna av https://sverigesradio.se/avsnitt/910806 och eleverna funderade på, samtalade och skrev om:

IDENTITET

• Om kolten, jojken och smyckena på Bokmässan: För vem gör jag det här?
• Om vem som har rätt att definiera ens identitet: Är du äkta same?

SKOLAN OCH SPRÅKET

• Om nomadskolan: Att placera barn i en otrygg miljö långt hemifrån
• Om nomadskolan: Att inte höra till/passa in – “en lapp ska vara lapp”
• Om nomadskolan: En generation som inte lärde sina barn samiska – att bli fråntagen sitt språk, vad betyder och innebär det?
• När språket dör: Jag vet inte om morfar och jag pratade med varandra

PLATSENS BETYDELSE

• Om platsens betydelse: Grävskopor som gnisslar när de skär i teglet och bildar dammpartiklar av 50 år gammalt liv

LAPP SKA VARA LAPP

Vilken betydelse ”lapp ska vara lapp-politiken” har haft var fortfarande svårt för eleverna att förstå vidden av. Vi läste därför artikeln om LAPPVÄSENDET OCH LAPPFOGDAR gemensamt (många ord som kan behöva en förklaring). Många bra texter finns på Samiskt informationscentrum. Deras uppdrag är att öka människors kunskaper om samer och samisk kultur. Nämnda artikeln finns här: http://samer.se/4095. Eleverna fick fundera på och skriva om:

• Beskriv hur statens politik kontrollera och begränsade samerna på olika sätt.
• Mot bakgrund av det du nu känner till om sameras historia, rasbiologiska institutet, nomadskolorna och lappväsendet ska du försöka förklara varför ordet ”lapp” är så negativt laddat.

L-ORDET

”Jag fattar inte. Det heter ju Lappland”, invände någon. ”Vad är det som är så fel med att säga lappar då?”. Vi läste då krönikan VEM BESTÄMMER VAD SOM GÖR ONT? av Laestadius: pedagogiskamagasinet.se/vem-bestammer-vad-som-gor-ont/. Eleverna funderade enskilt på och skrev om:

• Varför heter krönikan “Vem bestämmer vad som gör ont?”
• Varför blir AH Laestadius både upprörd och uppgiven över frågan i citatet?
  ”Så det är alltså samerna själva som har bestämt att vi inte får säga lapp?” säger kvinnan då.

Nu föll poletten ned hos dem som tidigare inte riktigt hade greppat problematiken kring språkbruket. Laestadius avslutningsord bidrog starkt till detta:

Om jag står på din fot gör det ont på dig, men inte på mig. Du som får ont är den som kan avgöra om det gör ont eller inte. (AH Laestadius, Pedagogiska magasinet, 21 sept 2018)

För att avrunda återvände vi till SOMMARPRATET då vi lyssnade på delen 15:00-31:45, samt avslutningen 53:30-1:01:50. Eleverna skrev några avslutande ord om de delar som berördes i pratet (t ex om att vara same, kränkningar och identitet).

En fortsättning med meänkieli?

Efter en chatt på Twitter med Mattias Nilimaa tipsar han om ett radioreportage som han deltagit i. I detta berättar den före detta elithockeyspelaren Mattias Nilimaa att han saknar meänkieli. ”Han fick aldrig lära sig språket som barn, och nu som vuxen känner han sig halv. Mattias känner att språket stulits från honom.” Reportagen finns här: del 1 och del 2. Om det inte blir ytterligare ett sidospår och en fortsättning på ”Tio över ett” sparar jag intervjuerna till nästa gång minoritetsspråken berörs.

Hur växer din undervisning fram?

En ungdomsbok som verkligen gripit tag i mig är Tio över ett av Ann-Helén Laestadius. Den handlar om Kiruna (stadsflytten), gruvan och Maja. Den är mångbottnad och tar elevernas röster på allvar. Det är en allvarlig bok, men det finns också ett stort utrymme för pirr och skratt. Den är allsidig. Det är lätt att känna igen sig (och minnas tillbaka till sin egen ungdomstid) i många av de rädslor och förhoppningar som huvudpersonen Maja försöker hantera. Personporträttet av Maja är levande, mångsidigt och trovärdigt.

Apropå levande, mångsidig och trovärdig… Hur stereotyp är inte bilden av lärare i böcker, nyheter och filmer? Är läraren inte en fritänkande frälsare (som John Keating) eller laglös och rebellisk (som Rita) eller maktfullkomlig (som Caligula) är läraren oftast trögtänkt, konflikträdd, taktlös, socialt oförmögen, fult klädd (out of fashion) och fruktansvärt tråkig (som läraren i Tusen gånger starkare).

Porträttet av läraren i Tio över ett är något helt annat. Den här läraren finns. På riktigt. Laestadius målar porträttet av läraren med sådan respekt för vad många lärare försöker göra i sina klassrum att jag ömsom gråter och skrattar (av igenkänning). Hon skildrar Stina, en lärare som:

• Låter eleverna skriva om sådant som är viktigt
• Fokuserar på undervisningens innehåll
• Skapar meningsfulla relationer till eleven (om skolans innehåll)
• Tror på varje elevs förmåga
• Gläds åt deras framsteg
• Är mänsklig och…
• … långtifrån perfekt

Stina gör misstag. Hon låter eleverna debattera om ett känsligt ämne och delar upp klassen i en FÖR-sida och en EMOT-sida, vilket bara cementerar tidigare uppfattningar om stadsflytten. Polarisering som följd och några efterföljande dagar som blir kyliga. Stina är motståndare av stadsflytten och gör ingen som helst hemlighet av detta. Maja älskar henne för det! Flyttanhängarna accepterar lite otippat att Stina är så partisk, förmodligen på grund av att hon är så bergfast övertygad om sin ståndpunkt. Stina viker inte en tum i frågan. Respekt. Men att förhålla sig värderingsfri i politiska frågor lyckas hon alltså inte alls med. Något som Majas mormor, tillika kommunalråd, så ofta hon kan påpekar.

CITAT UR BOKEN

Citaten är hämtade från kapitlen när Majas klass blir uppmärksammade för sitt skrivande. Alva vinner tidningens novelltävling och Majas film om Kiruna ska visas vid prisutdelningen.

Stina kan nästan inte vänta på att få in oss i klassrummet. Hon står i dörren och vinkar och föser in oss när vi passerar. När alla äntligen sitter tysta står hon vid katedern och ler. ”Vi får besök snart. Av en speciell gäst.” /…/ ”För en språkbegåvad och ömsint skildring av ett flyende Kiruna har Kirunatidningens novellpris tilldelats en ung och ändå så mogen skribent med framtiden för sig. Vinnaren är …”. (sidorna 214-215)

”Den här klassen skickade in över tjugo bidrag och vi kommer säkert att få anledning att publicera fler texter framöver. En riktigt duktig klass”. Jag väntar på att få höra Stina hulka högljutt. /…/ Applåderna bryter ut igen och det blir ett eko mellan betongväggarna. Busvisslingarna vill inte ta slut. /…/ Stina försöker förmodligen kväva tårarna bakom sin sjal. (sidan 245)

”Maja” Vilken film!” Jag kläms fast mellan Stinas stadiga överarmar. Ögonen är rödkantade och en svart rännil av intorkad mascara sitter fast på kinden. Mormor kastar en frostig blick på Stina. ”Det här med att påverka sina elever …”, börjar hon. ”Mormor! Håll bara tyst!” Det brister. Högre än jag tänkt mig. Jag skäms så djupt att jag knappt kan se på Stina. Men hon bara ler. Och gör säkert en inre mindfulness-övning. Förflyttar sig till en fridfull plats där mormor är en tyst näckros. (sidorna 249-250).

Apropå allvarlig… så levererar Laestadius ett porträtt av skolan som en plats där man håller på med viktiga saker. Tack för boken. Tack för bilden av läraren. Tack för tilltron till skolan som en plats för bildning.

Förresten… vilken lärare vill du vara?

Jag jobbar i en skola byggd 1952 som sjunger på sista versen och hoppas att jag får uppleva en ny. Jag har haft förmånen att få besöka ganska många nya skolor (skrivit om några här: Drömmen om en ny skola). När jag kommer till ett nytt ställe tittar jag gärna på skolor för att samla på intryck till vår nya skola. Utvändigt. Invändigt. Skolgården. Under sportlovet har jag varit hemma i min barndoms stad Skellefteå. Här händer det massor på skolfronten. Nya skolor poppar upp som svampar. En av dem ligger på Morö backe. Tack Morö backe skola för ett mycket trevligt besök på er fina skola! Några bilder från mitt besök:

Entrén

En rustik, maffig, tydlig och talande entré. Den här skolan ska stå kvar ett tag. Skolan är stolt.

Hallen

En skofri skola. Värmeslingor i golven. Mindre ljud och eleverna drar in mindre smuts. Fiffigt!

Entréhallen

Eleverna kan samlas på läktaren eller vid kaféet för skönt morgonhäng. Senaste skolinfon på TV:n! Smart.

Bibliotek

Skolan är ju nybyggd och alla salar är inte helt färdigställda. Biblioteket, som är centralt placerat, är under uppbyggnad. Det är litet, men det blir mysigt!

Lärmiljöer

Olika möbler i alla klassrum för sittande och stående arbete. Tillsammans eller enskilt/avskild arbete i och utanför salarna. Olika grupprum i anslutning till salarna.

Biytor

Inte många kvadrat som inte är ändamålsenliga. Toaletterna, som är många, är placerade i passager så att andra har uppsyn. På döda ytor finns soffor eller studieplatser.

Generella tankar om en ny skola

Vid samtliga skolbesök berättar och poängterar ALLA att lärare och elever måste vara delaktiga i planeringsprocessen av den nya skolan för att minimera fel. Några av de saker som ofta dyker upp vid besöken är:

• Hur klassrummen är utformade, placerade och dimensionerade. Ändamålsenliga och tillräckligt stora?
• Grupprummens placering och utformning. Glas, ljusinsläpp och insyn är bra på ett sätt, men också mindre bra för att skapa avskildhet och lugn.
• Det finns många roliga och flashiga möbler, men det måste få plats en hel klass i salen också.
• Ergonomi – hur sitter och står man bäst under en hel skoldag?
• Teknisk utrustning och el. Ska alla salar ha samma utrustning? I vilket syfte? Möjligheter och begränsningar? Kompetens hos personalen? Behov?
• Förråd och förvaring, till exempel idrottssalens olika redskap eller NO-salarnas allt material.
• Arbetsplatser för lärare – stationära eller flexibla?
• Flöden till och från klassrum, matsal, idrott, slöjd, hemkunskap och andra salar. Hur undviker man flaskhalsar och störningsmoment?

Och säkert tusen andra saker… jag är ju varken ekonom, arkitekt eller byggnadsingenjör… men jag är lärare och jag vet hur jag vill ha det i mitt klassrum. Lärare är dessutom vana att organisera, överblicka och tänka flera steg framåt. Jag hoppas därför att lärare får vara med och påverka utformningen av de skolor som byggs runt om i landet. Eleverna har också mycket att berätta om sin arbetsmiljö. Det är väl inte mer än rätt att de också får vara med och säga sitt?

En av tjusningarna med att undervisa är att ta små sidospår. Ibland blir det lyckade utflykter och ibland hamnar man i diket. Oftast är väl sidospåren mediokra. Som det här… men det var värd det!

Vi lyssnar på den fantastiska radionovellen Barnen som lekte i Hinternasswald som tar fart när två kompisar leker superhjältar. Harry är Fantomen och Franz är Tarzan. De klär ut sig med ”morsans sjalar” och springer omkring i skogen. Någonstans där poppar det upp minnesbilder och en trivial idé tar form. Jag stannar vid lämpligt tillfälle, innan dramaturgin drar iväg åt ett annat håll. Vilka litterära förebilder hade ni som barn? Vad var det som ni tyckte om och såg upp till? Jag berättar om min favorithjälte:

Jag försökte förklara vad jag gillade med Fantomen. Mycket av det ryms i de legendariska Djungelordspråken. De fetmarkerade är mina topp tre. Vilka är dina favoriter av Lee Falks tolv ursprungliga ordspråk?

• Att vakna i mörkret och se Fantomen – en fasa för onda män.
• Den som ser Fantomen utan mask dör en fasansfull död.
• Det finns nätter då Fantomen lämnar djungeln och går på stadens gator som en vanlig man.
• Du hittar aldrig Fantomen – han hittar dig.
• Då Fantomen frågar svarar man.
• Då Fantomen rör sig står blixten stilla.
• Fantomens röst isar i blodet.
• Fantomen har tio tigrars styrka.
• Fantomen har tusen ögon och tusen öron.
• Fantomen smyger tystare än djungelkatten.
• Fantomen är hård mot de hårda.
• Sikta aldrig på Fantomen.

Eleverna satte igång att skriva om Fantomen, Pippi, Powerpuffpinglorna, Hulken, Spiderman, Transformers, Askungen och Tarzan. De berättade för varandra om sina favoritfigurer och minnen. Vi hann inte lyssna klart på novellen av Jessica Schiefauer (det gör vi nästa vecka) på grund av mitt lilla infall, men det var det värt. Efter lektionen dröjer sig en elev kvar som sneglar mot lådan med Fantomentidningar och frågar…

Fredrik, får jag låna en av dina Fantomen?

Lektionsbanken växer så att det knakar! Nu finns det cirka 900 tips samlade i kategorierna lektionstips, längre projekt, Grej of the day och medietips! Lektionsbanken är samlingsplatsen för kvalitativa och kreativa lektionsidéer! Stort tack som alla har bidragit under 2018!

Sajten hade under det gångna året fler än 600 000 besök, vår Facebooksida har fler än 10 000 följare och nyhetsbrevet nås av 15 500 lärare! Alltfler hittar till Lektionsbanken och därför är det möjligt för lärare att sprida sina idéer över hela landet! Skicka in dina tips här

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!
ÖNSKAR FREDRIK PÅ LEKTIONSBANKEN

Jag börjar läsåret 2018/19 med en liten tanke om vilket perspektiv vi väljer att fokusera på i samtal om och i skolan. Under sommaren har jag träffat många föräldrar med barn i olika skolåldrar. Nästan alla vittnar, sorglig nog, om en oroande tendens. Barnen berättar att lärarna ofta pratar om krav, prov, betyg och hur viktigt det är att prestera! Lika många föräldrar pratar om barn som går till skolan med stukat självförtroende och en klump i magen. Press leder till stress! De ord vi väljer i alla våra samtal om skolan kommer att prägla skolans praktik. Praktiken påverkar barnen.Hur vore det om politiker, tjänstemän, huvudmän, rektorer, lärare, vårdnadshavare och allmänheten försökte dra ned på antalet ord som signalerar just detta fokus, exempelvis: krav, prov, test, diagnos, prestation, rest, betyg, matris, bedöma, prestera, godkänd, F-varning, underkänd och icke godkänd?

Borde vi inte fokusera fler samtal om och i skolan hur barnen ska lära sig massor och mängder av nya saker?! Då kanske vi skulle prata mer om förväntningar, lärande, kreativitet, skapande, nyfikenhet, mod, respekt, tolerans, solidaritet, gemenskap… och kunskap!

Ha en härlig skolstart och hoppas läsåret blir bra. Ett läsår där vi förhoppningsvis sätter fokus på undervisningens innehåll och elevernas lärande!

Texten är central i många ämnen. Ibland funkar det utmärkt att “bara” läsa. Texten kan gripa tag i eleverna och leda läsarna in i nya världar. Men för alla är det inte så enkelt och verkligen inte jämt. Med ganska små medel kan dock elevernas motivation att läsa öka. Överordnat alla trix en lärare kan använda sig av är naturligtvis ett medvetet och noggrant förarbete där läraren väljer texter som är angelägna för eleverna, ställer utmanande frågor som får eleverna att tänka, väljer läs- och skrivaktiviteter som är relevanta och bygger en struktur som ger eleverna alla tänkbara förutsättningar att lyckas med sitt läsande och skrivande.

Under läsåret har många av skolans lärare samtalat om hur vi kommunicerar digitalt med våra elever och vårdnadshavare, bland annat ur tillgänglighetsaspekten (läs mer om detta här: Presentera vad, varför och hur). Ett annat viktigt perspektiv handlar om skolans profil och hur vi vill att andra ska uppfatta skolans identitet. Den skapas bland annat i alla sorters dokument, alltifrån formella planer till mindre formella texter som informationsbrev och elevernas dagliga planering. Vi har försökt enas om många saker, till exempel:

• typsnitt,
• teckenstorlek,
• färger,
• hierarkier,
• och sidstrukturer (navigation).

Många huvudmän har tagit fram en gemensam grafisk profil som lärare kan använda i alla sorters dokument. Här ett exempel från Vetlanda (anställda i Vetlanda har tillgång till redigerbara dokument som är formaterade enligt profilen).

Comic Sans uppfattas av många som nära, lekfullt, barnsligt och ledigt. Det passar inte i offentliga rapporter, längre akademiska texter, skolans pedagogiska deklaration och, om skolan vill kommunicera enhetligt, därför heller inte i informationsbrev till vårdnadshavare. Skolan är en organisation vars syfte och innehåll ofta formuleras i skriven text. I strävan efter att framstå som professionell, till exempel genom att sända ett enhetligt budskap i allt skolan kommunicerar, används med fördel enhetligt typsnitt.

Ett typsnitt som väcker känslor

Att få hög puls av ett malplacerat typsnitt är aningen överdrivet och kan tyckas lite löjligt. Men det är långt ifrån bara jag som har förväntningar på text och egentligen allt som omger oss i vardagen. Vi har vanligtvis inte vantar på sommaren, kortbyxor på vintern och pyjamas på ett bröllop. ”Formgivning av bokstäver fungerar ungefär som kläddesign. Olika kläder signalerar olika saker i olika sammanhang. På samma sätt blir typografin en kostym åt det budskap den ska presentera. Det har att göra med utseende och trovärdighet, säger Arina Stoenescu” i Sanslös kamp (SvD).

Dan Gilbert, huvudägare till basketklubben Cleveland Cavaliers blev så rasande när lagets stjärna LeBron James värvades av konkurrerande Miami Heat,  att han skickade ut ett öppet brev. I en melodramatisk ton kallade LeBron James bland annat för en feg svikare. Nätet exploderade. Inte på grund av innehållet, utan formen på bokstäverna. Gilbert skrev nämligen sitt utbrott med Comic Sans. Twitter gick bananas. En kommentar var: ”någon som skriver officiella uttalanden i Comic Sans borde inte få driva ett NBA-lag”.

Det finns klara indikationer (bland annat otaliga nätverksgrupper som vill förbjuda typsnittet i offentliga miljöer) på att typsnittet är illa omtyckt och framstår som oseriöst. Varför då överhuvudet taget utsätta sig för risken att bli illa omtyckt och framstå som mindre seriös? Jessica Gedin skriver i Språktidningen: ”Och kanske är det det som skrämmer mig mest ändå. Mer än maskinskrivna hatbrev och ilskna tvättstugelappar: att vårt skolsystem är infiltrerat av människor som uttrycker sig i Comic Sans. Att elevernas kunskapshunger ska hindras av ett bulligt, gulligt serietidningstypsnitt där kunskapsföraktet står tydligt utskrivet mellan raderna”. Läs hela hennes text här

Läs en djuplodande analys av typsnittet här. Bland de roligaste om Comic Sans jag stött på finns här: You´re a Comic Sans criminal – but we´re here to help you

Om ett skolgemensamt typsnitt är en liten fråga för skolan? Japp! Oviktig? Nä. Det är de välslipade detaljerna som skapar en vass helhet!

Att kommunicera undervisning är ruskigt svårt, både i klassrummet framme vid tavlan och digitalt. Hur ska jag förklara vad vi ska göra, i vilket syfte, genom vad och hur det ska gå till? Detta läsår har vi i ämneslaget ambitionen att presentera undervisningen digitalt på ungefär samma sätt för våra elever för att öka tillgängligheten. Vi har bollat typsnitt, färger, disposition, navigation, relevans, ordval och bilder. Bland många andra saker. En workshop med alla ämnen står på agendan innan eleverna börjar vårterminen.

Alla lärare planerar i Googledokument som eleverna når via en enkel bloggportal. En startsida (ett Googedokument) för en lärare kan se ut så här:

För att komma till rätt planering klickar eleverna på sin klass och ett nytt dokument med aktuellt arbetsområde finns därmed tillgängligt. Där får eleverna veta vad som ska göras, vad de tränar på, samt information om eventuella läxor och inlämningsuppgifter.

På klassens övergripande sida finns ytterligare en länk till en detaljerad planering (i ett tredje Googledokument). Den planeringen består av arbetsbeskrivningar, frågor, elevexempel, bilder, presentationer, filmer och…. allt som ingår i undervisningen. För att skapa struktur i dessa dokument använder jag bland annat indexering. Läs mer här: Struktur med index, länkar och slides

Fördel med denna struktur är att hierarkin blir tydligare. Nackdelen är att antalet klick för att nå uppgifter blivit tre istället för tidigare två. Svårt det här! Hur kommunicerar ni undervisningens innehåll digitalt? Gör ni likadant på skolan? I ämneslaget? Har ni frågat eleverna hur de upplever olika lärares sätt att presentera undervisningen digitalt? För- och nackdelar med olika sätt?

Just nu håller Ann-Sofie Boström, fritidslärare på Fylsta skola i Kumla, på med att bygga upp en struktur för Fritidshemmet på Lektionsbanken. Det gäller både databasens indelning och hur tipsen utformas, vilka delar som ska finnas med och hur de ska rubriceras.

Självklart kommer alla tips att ha kopplingar till LGR 11 och ha en tydlig syftesförklaring. Vidare ska lärarnas och elevernas tankar om aktiviteterna också finnas med.

Du kan redan nu titta in i databasen och spana in de 20-tal tips som är upplagda. KLICKA HÄR! Om du har synpunkter, frågor eller konstruktiva idéer får du gärna höra av dig till Ann-Sofie Boström, Fredrik Sandström eller genom att fylla i följande formulär.

Fritidshemmet… snart på Lektionsbanken!