Skräck

Syfte

Eleverna ska lära sig mer om genren skräck. De får veta mer om vad som kännetecknar formen och vilka inslag som är vanliga. Till området hör förslag på skrivaktiviteter kopplade till litterära exempel, så även läsning, analysera och tolka text och att skriva olika typer av texter ingår. Förslag på texter och tillhörande skrivaktiviteter finns längst ned under rubriken Litterära exempel.

Metod – Introduktion till temat

Förklara själva begreppet skräck: Enligt SAOL (2015) betyder ordet: stark rädsla; ngn/ngt som orsakar rädsla: ​pojkarna var kvarterets skräck. Exempel på hur ordet kan användas och förekomma: darra av skräck; leva i skräck; sprida skräck; soldaterna satte skräck i befolkningen; hon har skräck för att gå ut ensam; de kände skräcken komma krypande (SO, 2021). Ordet är belagt sedan 1621 och kommer av tyska Schreck med samma betydelse.

Berätta mer om skräck: Rädsla är en obehaglig känsla som uppstår vid hotfyllda situationer. Rädsla kan också förklaras som ett extremt ogillande av situationer, tillstånd, saker, människor och liknande, till exempel mörkerrädsla och rädslan att bli utsatt för brott. Rädsla varierar kraftigt från person till person, och kan sträcka sig från en mild känsla av oro till extrem rädsla, kallad paranoia, skräck eller fobi.

Rädsla är ett fenomen från en beteendemodifikation, men fenomenet kan förklaras utan att rädsla kopplas till det. Att helt enkelt avvisa sin rädsla får ofta inte avsedd effekt. Man kan lära sig att bli rädd för saker, och detta är kopplat till det emotionella centret i hjärnan. Rädsla är en fundamental instinkt med koppling till neuronerna i amygdala i hjärnan.

Hos människor aktiveras rädslan av det sympatiska nervsystemet (”flykt eller kamp”) då man möter en överlägsen fiende. Det sympatiska nervsystemet stimulerar då binjuremärgen att släppa ut adrenalin i kroppen så att man kan springa snabbare än annars. Om det skulle misslyckas, som till exempel att man blir tillfångatagen och kan inte fly, så kan rädslan omvandlas till ilska så att man kan försvara sig och ändå överleva. Wikipedia

Skräck i konstverk: Känslan har illustrerats i otaliga konstverk. Välj ut några och berätta mer om dem.

Skriet är ett expressionistiskt motiv som Edvard Munch under åren 1893–1910 framställde i fyra målningar och en litografi. På norska kallas verket av konstnären för Skrik; detta namn användes även tidigare på svenska. Flera Munch-målningar har olika sinnestillstånd som motiv, ofta obalanserade och på gränsen till det patologiska. Om upplevelsen som återges i Skriet skrev Munch (översatt från norska): ”Jag gick längs vägen med två vänner – solen gick ner – Jag fick en flyktig känsla av vemod – himlen blev plötsligt blodröd – Jag stannade, lutade mig dödstrött mot räcket – såg ut över de flammande molnen som blod och svärd över den blåsvarta fjorden och staden – Mina vänner gick vidare – jag stod där skälvande av ångest – och kände ett stort oändligt skrik genom naturen.” Den förtvivlan och fasa som upplevs av gestalten i förgrunden kan förnimmas i landskapet och himmelen, vilka våndas i förtvivlade strimmor av godtyckliga färger – rött, gult och grönt – som om skriet utvidgas i vågor av oresonlig rädsla. Wikipedia

Fler konstverk: Guernica, Saturnus slukar sin son, Expression of the Emotions in Man and Animals.

Kännetecken i skräck

En skräckhistoria kännetecknas av vissa återkommande element och strukturer som syftar till att skapa rädsla, obehag och spänning hos läsaren. Läs mer om skräck på Litteraturbanken, Filmhistoria, Svensk skräcklitteratur – Litteraturbanken. Några exempel på vanliga inslag i skräck och exempel ur filmer:

Utsatt och hjälplös huvudperson

• Ensam; utelämnad; övergiven
• Jagad
• Hotad
• Bortkommen; vilse
• Isolerad

Miljö som skapar läskig stämning

• Mörka och ödsliga platser (övergivna hus, skogar, gränder)
• Tidpunkt: kväll och natt
• Väder som förstärker skräcken (åska, storm, kyla, dimma)

Exempel på ovanstående ur The Shining: Labyrinten, Here´s Johnny, Danny – Come play with us

Hot – Intrig och antagonist

• Människor – psykopater, sekter, gäng, mördare
• Ondskefulla djur (ormar, råttor, spindlar, fåglar, hajar, vargar, hundar)
• Monster (varelser; vampyrer, varulvar, zombies)
• Kroppslig förändring, till exempel av virus, bakterier eller vetenskapliga experiment
• Obegripliga fenomen (försvinnanden, parallella världar)

Exempel: Psycho, Fåglarna, Thriller, Frankenstein

Dramaturgi: Den långsamt krypande obehagskänslan

• Något som inte helt går att uppfatta: en skugga i ögonvrån, gardiner som fladdrar, en figur som knappt kan skönjas
• Obehagliga ljud: ljud från ingenstans, knak, viskningar i mörkret
• Spår: blod, flyttade föremål och redskap, inbrott
  
• Förändringar i kroppen: infektioner, mutationer
• Förändringar i miljön: kyla, mörker, vind, nederbörd
• Psykologi: Karaktärer som långsamt tappar förståndet

Plötsliga vändpunkter – Chock

• En plötslig händelse: Någon/något dyker oväntat upp
• Oväntat våld: Någon blir brutalt påhoppad, nedslagen eller mördad
• Överraskande vändningar: Någon man trodde var god visar sig vara ond

Litterära exempel

Skriva skräck på tre olika sätt – Meröppet, Petter Lidbeck
Skriva skräck om en inbillad fara – Mörkret, Cilla Naumann
Skriva skräck om hjärnspöken – Pelle ficklampa, Jan Lööf