Vikarien – Hans Erik Engqvist

Syfte

Läsa, analysera och tolka novellen Vikarien av Hans Erik Engqvist.

Läraren reflekterar

Det här är en novell som skiljer sig från många andra texter som utspelar sig i skolan. Händelserna skildras ur lärarens perspektiv. Det blir ofta intressanta samtal. Eleverna brukar dessutom tycka om novellen… och läraren Lisbeth! Texten finns i samlingen Från min Sörgård (2012).

Metod

Nedan exempel på aktiviter och frågor som jag brukar använda i samband med läsningen, dock inte alla vid samma lästillfälle. Jag varierar och anpassar efter gruppen. Jag högläser och genomför två tankestopp under läsningen. Efter tankestoppen läser eleverna resten enskilt eller tillsammans i par. Ibland skriver eleverna sina tankar om frågorna innan de samtalar, ibland samtalar de först och skriver därefter.

Tankestopp 1 (tom sid 117): Lärarens bild av klassen

Frågor att fundera på:

• Vad säger klassens tidigare lärare, Ingrid Forsmark, om klassen? Citera gärna!
• Vad menar Ingrid med ”juveler”?
• Vad händer under första mötet med klassen? Vad gör Bengt? Varför, tror du?
• Hur reagerar resten av klassen?
• Vad menar Lisbeth med att ”bemästra situationen”?
• Varför är det så viktigt, tror du?
• Lyckas hon?
• Hur känner Lisbeth efter första mötet med klassen?

Tankestopp 2 (tom sid 123): Lisbeth försöker och försöker

Frågor att fundera på:

• På vilka sätt försöker hon skapa goda relationer med gruppen?
  
• Hon tappar fattningen (sitt lugn och grepp om gruppen) några gånger. Hur då?
• Varför gör hon det?
• Går klassen för långt? Förklara hur du tänker.
• Hur mår Lisbeth?
• Hon bestämmer sig för att testa något nytt? Vad? Hur tror du att det går?

Efter läsningen – Analysera breven

• Lisbeth berättar inte riktigt sanningen när hon skriver brev hem till sina föräldrar. Hitta exempel på och citera lögner, halvsanningar och korrekta uppgifter när hon berättar om sitt jobb.
• Varför berättar hon inte bara som det är?
• Gör hon rätt eller fel?
• Leta efter uttryck som handlar om Lisbeths längtan hem (och bort från skolan).
• Hur tror du att föräldrarna uppfattar hennes brev?

Kollegorna och skolledningen

• Vad säger hon till sina kollegor under lärarmötet?
• Hur förhåller sig rektorn till detta?
• Varför säger hon inget till kollegorna och/eller rektorn?
• Gör hon rätt eller fel?

Ljuger Lisbeth?

Jag tar tillfället i akt och samtalar om olika lögner. Jag ger exempel på vit lögn, nödlögn, oskyldig lögn, bluff och Den stora lögnen. Därefter samtalar eleverna om Lisbeths sätt att förhålla sig till sanningen: Ljuger Lisbeth? Till sist försöker de para ihop rätt ord med rätt beskrivning:

A) en mindre lögn, ofta med syftet att trösta mottagaren där sanningen skulle ha varit otrevlig eller opraktisk.

B) lögn som kan vara berättigad med hän­syn till om­ständigheterna t.ex. för att skydda någon.

C) en mindre lögn som inte syftar till att ge lögnaren fördelar utan typiskt att undvika att avslöja information, till exempel en planerad överraskning eller en icke-offentliggjord graviditet.

D) försök att vilse­leda genom att fram­ställa något som mer för­del­aktigt än det är.

E) myntades av Adolf Hitler i Mein Kampf och som syftar på en lögn som är så kolossal att allmänheten utgår ifrån att ingen skulle ha mage att ljuga så stort.

Förklaringar hämtade från bland annat www.svenska.se (SO, 2021).

Ord och uttryck

Eleverna använder sammanhang, samt information före och efter de fetmarkerade orden för att lista ut vad de betyder. Mer om det kan du läsa här: Vad betyder orden i texten? Några exempel ur texten:

• s 114: Inte tänkte hon skicka Bengt, Jonas och Yngve till rektorn inte. Tvärtom! Hon skulle lägga manken till för att få deras förtroende i stället.
• s 116: Det skar som en blixt genom henne.
• s 119: Annars tar hus i helvete!
• s 120: Hur som helst tycker jag att jag kommit på god fot med min klass. Förra veckan hade vi ännu en härlig utflykt till Vänersvik.
• s 122: Hon försökte förklara multiplikation i algebra, men hon gjorde det för döva öron.
• s 125: Hon spände kroppen till det yttersta för att hindra, men det kom som en höststorm med obetvinglig kraft.

Fler intressanta ord i PDF nedan.

Slutet

• Hur reagerar Lisbeth när hon får blommor av klassen inför jullovet?
• Hur kan man förklara det?
• Vad tror du att hon känner efteråt?
• Varför kommer klassen till perrongen och överlämnar blomman igen?
• Vem är det som lämnar över blomman (nu)? Varför då?
• Hur kan man tolka den gesten?

Vad händer sen?

Vi genomför en omröstning vad som händer efter jullovet. Eleverna får välja på: sämre, oförändrat, lite bättre och mycket bättre. Därefter skriver var och en sina tankar om hur de tror att klassen kommer att vara efter jullovet. De motiverar med hänvisningar till texten.

Kreativt skrivande

Skriv en kort berättande text om 250-300 ord (alternativt tidsbestämd skrivande, till exempel 9 minuter).

• Perspektivbyte 1: En av de skötsamma eleverna i klassen kommer hem, mitt i terminen, och berättar uppgivet för en förälder om hur stökigt det är i skolan. Eleven berättar om nya läraren Lisbeth och ”juvelerna”. Vad tycker eleven om Lisbeth och Bengt egentligen? Låt elevens tankar och känslor komma fram i dialogen med föräldern.
• Perspektivbyte 2: En ”juvel” kommer hem från från skolan, precis före jullovet, och slänger skolväskan i golvet. Eleven berättar argt för en förälder om hur sträng den nya läraren är. Hur kan du på fler sätt gestalta elevens upplevelse av skolan, klassen och vikarien i det eleven gör, säger och tänker?
• Första skoldagen efter jullovet: Efter klassens överlämning av julrosen åker Lisbeth hem och firar jul. Tre veckor senare börjar skolan igen. Skriv vad som händer första skoldagen. Det som händer bör återspegla hur klassen förhåller sig till Lisbeth och skolan nu. Har “juvelerna” och klassen förändrats eller är allt som vanligt igen?
• Lisbeth lättar sitt hjärta och säger sanningen: Brevet hem.

Lgr22 Syfte 

Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Utveckla förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll

Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Betygskriterier

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt.