Tio över ett – Introduktion och textmöten

Syfte

Läsa Tio över ett, Ann-Helén Laestadius, i ett sammanhang. Med bakgrund, kunskaper och textmöten kan ett rikt sådant skapas.

Lärare reflekterar

Stadsflytten av Kiruna är världsunik och fascinerande. Likaså gruvbrytningen förr i tiden och idag. I samband med boken brukar jag även beröra bland annat minoritetsspråk (meänkieli och samiska), samer och författaren själv.

Metod

Jag börjar med att ta eleverna med på en biltur. Det är inte alla elever som har koll på hur långt Sverige verkligen är! I samband med dessa visar jag även bilder av Kiruna.

Jag berättar om gruvnäringen och den planerade stadsflytten:

Klicka här för att kunna kopiera och redigera presentationen

Mer om stadsflytten

Det här borde du veta om stadsflytten i Kiruna
Ytterligare en tredejdel av Kiruna påverkas av gruvan
Samernas mark försvinner
Bruksorten på liv och död (Om Kiruna 1:50-9:15)
Den stora stadsflytten
Se kyrkflytten 
Här flyttas det första huset
How to move a city

Efter läsning

Efter bokläsning läser vi om samer, minoritetsspråken samiska och meänkieli, samt lyssnar på delar av författarens sommarprat.  Eleverna svarar på frågor och vi skriver gemensamt. Ibland avslutar jag med ett enklare prov på det som har berörts i undervisningen. Några av källorna som jag brukar använda följer tillsammans med exempel på frågeställningar.

Sommarprat, Ann-Helén Laestadius, 0-15:00: Om samisk identitet, språk och nomadskolorna. Eleverna skriver om:

• Hur resonerar Ann-Helén om sin (och andras) ursprung och identitet? Vad tänker hon om kolten, jojken och smyckena på Bokmässan: ”För vem gör jag det här? Om vem som har rätt att definiera ens identitet: ”Är du äkta same?”
• Vad berättar Ann-Helén om förekomsten av böcker om samer i skolan. ”Ingen berättade om samernas historia.” Vad tänker hon om det?
• Hur är det att höra ett språk utan att kunna prata? ”Jag vet inte om morfar och jag pratade med varandra. Vi kunde inte mötas i språket. Vi pratade inte samma språk.”
  
• Hur fungerade nomadskolan? Vad innebar det för barn att vara på en sådan?
• Varför fanns nomadskolan?
• Vilka konsekvenser ledde den till?

Vi lyssnar vidare på sommarpratet, 15:00-31:45, som handlar om tvångsförflyttningarna, lapp ska vara lapp, rasbiologi, Kiruna och gruvan. Exempel på vad eleverna skriver om:

• Tvångsförflyttningar, marker som togs ifrån samerna, ”lapp ska vara lapp-politiken” med lappväsendet, samiska namn som blev svenska, rasbiologerna och nomadskolorna: Vad gör allt detta med ett folk?
• Nu vill alla prata om samerna! Varför lär sig oss inte om samerna i skolan? Varför lämnar frågorna om samerna en besk eftersmak? Vi har alltid varit här.
• Den förlorade generationen. ”Det är ju bara ett språk. Lär dig ett nytt!” ”Det går djupare in i själen.” Hur menar Laestadius?
• ”Jag är en gruvarbetarunge.” ”Gruvan påverkade hela min barndom.” Hur då?
• Maja säger ”Kiruna rivs”. Vemod och sorg är svårt att hantera. Varför då?
• ”Tomma hål där mina vänner bott.” Om platsens betydelse: Grävskopor som gnisslar när de skär i teglet och bildar dammpartiklar av 50 år gammalt liv. Bromsgatan är borta. Vad händer när våra platser försvinner?
• Hur flyttar man en stad? ”En rivning av en stad och minnen som aldrig kommer tillbaka” säger Maja och Laestadius. 
• Kyrkan står på samisk plats. Malmen krävde sitt offer då. En gång till när kyrkan ska flytta. Utan gruvan – inget Kiruna.

Mer om samer

Forum för levande historia: Samer
Samer.se: Samerna i siffror, Samiska, Tvångförflyttningarna, Lappväsendet, Rasism
Svenska kyrkan: Nomadskoleboken

Minoritetsspråk

Isof.se: Lär dig mer om Meänkieli
Sveriges Radio, Gränslöst: Mattias Nilimaa, Känner sig halv

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll

Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.

Betygskriterier

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna väl. Eleven framför åsikter med väl underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.