Årskurs 7-9

Svenska/Svenska som andraspråk

Tio över ett – Frågor till bokens kapitel

Syfte

Läsa, förstå och analysera Tio över ett av Ann-Helén Laestadius.

Läraren reflekterar

Förslagen nedan är inte på något sätt heltäckande för bokens alla kapitel. De är ju trots allt ganska många – hela 62 kapitel! Det blir knappast meningsfullt att stanna upp läsningen vid samtliga. Risken är att stora delar av upplevelsen går förlorad då. Aktiviteterna kan ses som förslag på hur eleverna kan läsa, tänka, skriva och samtala om boken på olika sätt.

Metod

Här följer förslag på hur läraren kan följa upp läsningen av boken. De inledande aktiviteterna fokuserar på att återberätta och sammanfatta handlingen. Därefter följer frågor som leder till detaljerade närstudier. Till sist några påståenden där eleverna får hämta information och bevis från flera olika ställen i texten.

Kapitel 1-14

Eleverna väljer ett citat och återberättar så utförligt som möjligt om utvald episod. Sidhänvisningarna gäller för pocketupplagan. Därefter sammanfattas densamma med så få meningar som möjligt (1-3 meningar). Vanligtvis väljer eleverna ett citat efter avslutad läsning (de som hinner skriver om fler). Efter skrivandet redogör eleverna för valda episoder för varandra i mindre grupper. Eleverna kan använda ett antal generella frågor som stöd i skrivandet:

  • Vad händer? Vilka är inblandade?
  • Vem gör vad?
  • Var äger handlingen rum?
  • Orsak – Varför händer det?
  • Verkan – Vad leder det till?
  • Vad tänker och känner de inblandade?

LÄSOMGÅNG 1

KAP 1: Vi ska flytta (s 7)
KAP 2: Nu har du den där jävla bilden på Albin! (s 14)
KAP 3: Var är Julia? (s 16)
KAP 4: Jävla järnmalm (s 22)
KAP 5: Bland mygg, fjäll och isvindar (s 25)
KAP 5: Julia suckar igen och så pratar hon (s 26)
KAP 6: 01.16 (s 30)

LÄSOMGÅNG 2

KAP 7: Kiruna är en maskulin kulturfattig stad (s 33)
KAP 7: Kulturoas (s 33)
KAP 7: Albin, säger jag. (s 39)
KAP 8: Du vet, första intrycket. (s 41)
KAP 9: Det kan hända att jag kan Albins schema utantill (s 43)
KAP 9: Hej, viskar jag. (s 45)
KAP 10: Varför kan man inte flytta Stadshuset? (s 50)
KAP 11: Pappa är säkert död! (s 53)
KAP 11: Folk dör och ingen fattar! (s 54)

LÄSOMGÅNG 3

KAP 12: Molly har aldrig sagt så tidigare. (s 57)
KAP 12: Film nummer arton. (s 59)
KAP 13: Vi ska ha en debatt (s 61)
KAP 13: Hon (Julias mamma) vill att vi ska flytta till Lule (s 64)
KAP 14: Har du läst boken om Börje? (s 67)

Kapitel 15-18

Eleverna studerar en händelse utförligt genom att skriva fristående texter om utvalda citat. Frågorna används enbart som stöd i skrivandet. Eleverna delger sina tankar om citatet i mindre grupper. Exempel på citat och frågor:

KAP 15: ”Var det Stina hon hette, läraren? (s 71-72)

  • Var är Stina och Maja? Vad gör de?
  • Varför blir mormor irriterad på Stina?
  • Vad tänker mormor göra åt saken?
  • Vad säger Maja om sin lärare?
  • Gör Stina rätt eller fel?

KAP 15: ”Jag har ingen annan.” (s 73)

  • Vem säger Maja så till?
  • Vad menar Maja?
  • Vad har hon precis gjort när hon tänkte så?
  • Vad händer med Julia? Vad är Maja orolig för?

KAP 16: ”Bromsgatan ska försvinna (s 76)

  • Varför undrar Maja om mamma är ledsen?
  • Hur tänker och känner mamma för att Bromsgatan ska försvinna? 
  • Hur tänker och känner Maja? Vad vill Maja göra?

KAP 17: ”Debatten börjar avvaktande” (s 80)

  • Vilka fördelar finns med gruvan? Den nya staden?
  • Vilka nackdelar finns med gruvan och det som blir nytt?
  • Vad anser motståndarna till stadsflytten om LKAB?
  • Hur går skoldebatten?
  • Är en debatt en bra eller dålig skoluppgift?

KAP 18: ”Vi är inte hans familj längre” (s 89)

  • Varför säger Julia så? Varför vill Julias mamma flytta?
  • Vart ska de flytta?
  • Vilka alternativ överväger de?
  • Hur känner Julia inför flytten?

Kapitel 32-36 (50)

I följande aktiviteter får eleverna givna ämnen att formulera sina tankar om. För att kunna besvara dem behöver de hämta information från flera olika delar (och kapitel). Eleverna skriver om följande:

A) Pendlingen mellan hopp och förtvivlan vad gäller kärleken. En del saker pekar på att det “finns något där” mellan Maja och Albin, medan annat pekar på motsatsen. Hämta exempel ur texten som visar båda delarna (beskriv dessa situationer genom att återge eller citera) och förklara hur och varför Maja tänker som hon gör.

Svaren finns i dessa kapitel och delar:
32: Leklandet med mormor
33: Jag måste mörda Alva!
36: Alva och Albin på bokklubben

B) Pappan har nu ett annat förhållningssätt till Majas oro. Varför då? Maja har också tvingats visa sig sårbar. Beskriv hur vi märker det och vilken effekt (positivt och negativt) det har på Maja. Vad leder samtalen om Majas oro fram till?

Svaren finns i dessa kapitel:
32: Pirayan var en förklädd guldfisk
33: Känsloboken
34: Pappas flicka
35: Ett genombrott

Kapitel 37-43

A) Det går inte riktigt som det var tänkt. Citera från olika delar av kapitlet för att visa hur Maja känner inför att åka ned i gruvan och hur det påverkar henne. Strax efteråt träffar Maja på Albin som genomskådar henne – ”Han får se mig, rakt igenom mig.” Vad menar hon med det? Varför sker det just där och då?

Svaren finns här:
37: Avbruten exponering
38: Hoppas du vågar en annan gång

B) Kiruna dog, skriver Maja. Vad menar hon med det egentligen? På vilka sätt har Kiruna redan dött (för henne) och vad kommer att “dö” framöver?

Svaren finns här:
39: “Jag vill ha dig. Kvar. Här!”
41: Kiruna dog

C) Betydelsen av att få förtroende för någon (kompis och/eller vuxen) som man kan anförtro sig funderingar och “hemligheter” visar sig tydligt. På vilket sätt blir människorna (vilka?) omkring Maja viktiga? Hur gör de för att hon ska övervinna sina rädslor?

Svaren finns här: 
42: Harry ler
43: “Du klarar det”

Kapitel 44-50

A) Albin – vilken kille! På vilka sätt blir han en klippa att luta sig mot för Maja? Vad gör han? Hur är han – Vilka egenskaper har han?

Svaren finns här:
40: Besöksgruvan
44: Plötsligt känner jag hans hand
45: Bästa filmen och minnet

B) Att få bekräftelse efter en svår uppgift, utmaning och/eller period kan få stor betydelse. Pappans beröm sitter långt inne. På vilka sätt märks det? Varför är det så svårt för honom att prata om Majas rädslor? Hur påverkas Maja när väl berömmet kommer? Majas klasskompis Alva får bekräftelse. Hur reagerar hon? Hur förhåller sig andra till hennes framgång? Hur tänker Maja?

Svaren finns här:
46: ”Jag är stolt över dig”
49: ”Tänk Alva. Du är författare nu!”

C) Även Maja får bekräftelse för sina filmer. Vad säger Svante på tidningen om dem? Vad vill han göra? Varför blir bekräftelsen helt plötsligt ett problem för Maja? Vad riskerar hon? Ska hon visa filmen, tycker du?

Svaren finns här:
50: ”Vill ni visa min film? För Kirunaborna?”

Kapitel 51-62

Bokens avslutning läser vi alltid i sin helhet, utan avbrott. Fullt fokus på innehåll och upplevelsen!

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll

Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.

Betygskriterier

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna väl. Eleven framför åsikter med väl underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Kommentarer


    Läs vår personuppgiftspolicy