Textens tomrum – Sagan om tandfen

Syfte

Att leka med ”textens tomrum”, samt att eleverna får skriva en text anpassad för syfte, situation och en verklig mottagare, en saga som framförs för en yngre elevgrupp.

Läraren reflekterar om textens tomrum

Jag tycker om tomrummen i böcker och filmer och att låta eleverna skriva texter som fyller dessa rum med innehåll. Myten om tandfen är just ett sådant: Vad ska hon ha tänderna till? Vilken är tandfens vinning av att flyga jorden runt och dela ut guldpengar till barn?

Det här läsåret har jag som personligt utvecklingsmål att utveckla mina elevers förmåga att anpassa sina texter efter syfte, situation och mottagare. Ofta skriver eleverna texter där jag är enda läsaren och då blir det lätt slarv med anpassningen. Eleverna glömmer den tänkta läsaren och skriver för mig, lämnar saker outvecklade eller utan förklaring därför att de vet att jag vet vad de menar. Därför bestämde jag mig för att låta eleverna avsluta höstens sagoprojekt med att skriva en trovärdig saga om tandfen. Sagan skulle förklara vad hon ska ha tänderna till och målgruppen skulle vara skolans ettor, som ju håller på och tappar sina mjölktänder. De skulle få en saga att tro på!

Det blev verkligen en rolig och lärorik uppgift som engagerade eleverna. Den slutliga uppläsningen blev mycket lyckad och uppskattad av både sjuor och ettor. Jag upplevde också att eleverna fokuserade på anpassning till mottagaren, ur skriftlig synpunkt ledde arbetet med exempelmeningar att eleverna tog ett stort kliv framåt när det gäller meningsbyggnad.

Förutsättningar för skrivandet – Om sagor

Det här blev alltså slutuppgiften i arbetet med sagor. I förarbetet läste vi olika sagor, pratade om fabler, myter, legender och sägner förutom de självklara konst- och folksagorna. Vi läste långa, vuxnare versioner av sagor och förenklade, barnanpassade och diskuterade för- och nackdelar med detta. Eleverna läste och analyserade Grimm-sagor i grupper, sagor som sedan tvärgruppsredovisades. Vi pratade om sagans form, sensmoral och typiska kännetecken.

Inledande del till slutuppgiften

Arbetet med sagan om tandfen inleddes med att vi pratade om tandfen, för de elever som eventuellt inte kände till henne. Sedan fick eleverna diskutera i grupper: Vad ska tandfen ha tänderna till? Jag pratade om tomrummet och att eleverna skulle komma på förslag som passar sagans form.

Därefter presenterade jag ett planeringsblad där grupperna skulle diskutera och skriva ner idéer kring följande punkter:

• Presentation: Sagan ska handla om tandfen, vem är hon? Är hon god eller ond? Var bor hon?
• Problem: Vilket problem har tandfen (som tänderna ska lösa)
• Upptrappning: Vad händer som gör problemet värre? Tänk på talet tre, hon ska göra tre försök.
• Vändpunkt: Vad ska hända som förändrar situationen?
• Upplösning: Tänderna ska lösa tandfens problem. Sagan ska sluta så här: ”… och sedan den dagen flyger tandfen varje natt runt jorden för att hämta fler mjölktänder.”
• Sensmoral som förmedlas är: Lägg dina tänder under kudden/i ett vattenglas så blir du belönad.

Skrivprocessen

Eleverna skriver sina sagor individuellt, det är upp till varje skribent i vilken utsträckning man vill använda sig av gruppens idéer eller fantisera på egen hand. Första utkastet bearbetas efter kamratrespons med fokus på skrivsituation och innehåll. Kamraten utgår från planeringen hjälper till där det eventuellt saknas viktiga delar. Eleverna bearbetar texten och lämnar in.

Eleverna får en föreläsning om de utvecklingsområden läraren upptäckt vid läsningen. Läraren har tagit en exempelmening från varje elevtext (anonymt) och samlat dessa i ett dokument. Eleverna diskuterar parvis vad som är fel/kan utvecklas i varje mening. Vi går igenom alla meningar tillsammans, därefter får de bearbeta sina texter ytterligare en gång utifrån sina nyvunna kunskaper.

Konsten att läsa högt

Nästa steg är att öva högläsning. Vad innebär det att läsa med flyt? Läraren högläser och illustrerar olika fallgropar (en i taget) som att exempelvis läsa för fort, inte stanna vid skiljetecken, läsa monotont och att fel-läsa betydelsebärande ord. Sedan övar eleverna högläsning i par. Först får man lyssna när kompisen läser den egna texten, sedan läser man själv texten högt. Likadant med andra texten. De som vill får bearbeta sin text ytterligare inför publiceringen.

Publicera texterna

Vi gick till ettornas klassrum för att hålla en sagostund. Detta var valfritt, alla sjuor ville inte högläsa. De som ville högläsa fick göra det för två barn i taget. Sedan bytte sjuorna plats med varandra, de läste sin saga tre gånger för tre olika elevpar.

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Centralt innehåll*

Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Betygskriterier*

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

* årskurs 7-9