Tankemeningar

Syfte

Eleverna får träna på att göra kopplingar i en text, till sig själva och omvärlden.

Läraren reflekterar

Hur gör man egentligen för att visa eleverna hur man tänker om en text? Eller ännu mer specifikt om en enda mening? För att eleverna ska lyckas med tänkandet visar jag några exempel baserat på en tredelad kopplingsstruktur. Det krävs ofta att den gemensamma proceduren upprepas flera gånger för att eleverna ska förstå. Det går även att stanna mitt i läsningen för att göra kopplingar och ”tänka högt”. Exemplet nedan visar dock hur jag gör efter avslutad läsning.

Jag lägger mest tid och fokus på den första delen – att röra sig i texten. Det är genom texten vi kan samtala utan att relatera till oss själva. Kopplingen till en själv kan vara privat och ofta räcker det att eleverna tänker för sig själva. Den sista – att blicka ut och lämna texten – går kan leda till intressanta kopplingar och nyvunna insikter.

Metod – En bild med meningen i fokus

Jag brukar visualisera mina tankar, en sorts karta där meningen står i centrum. Jag ritar pilar på tavlan till mina frågor, tankar, symboler och stödord. Bilden är klar innan jag börjar. Detta för att inte eleverna ska tappa fokus medan jag skriver eller ritar. Bilden ger eleverna stöd och kan lättare följa mina tankar medan jag berättar. Dessutom fungerar bilden som ett stöd för minnet när eleverna ska testa själva. Självklart får eleverna ställa frågor (de brukar bli nyfikna), kommentera och vidareutveckla de idéer jag spånar på, i parvisa samtal eller i helklass.

Exempel ur Flyga högt

Mina åttor har läst ”Flyga högt” av Katarina von Bredow som är en bra ungdomsskildring med fokus på relationer och roller, hur dessa förändras och utvecklas åt olika håll. På bilden syns några av de frågor som jag ställer till mig själv när jag resonerar. Dessa kan förstås varieras beroende på vilken mening som används.

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll*

Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.

Betygskriterier*

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

* årskurs 7-9