Stolen på stranden

Syfte – Att kombinera bild och text

Att berätta en trovärdig historia med parallellhandling, med positiva och negativa minnen, tillbakablickar och framtidsspaningar med kopplingar till bilden.

Läraren reflekterar om bilden och stolen

Att använda autentiska bilder, som man själv varit med om, gör ofta något med närvaron i klassrummet. Jag kan berätta något personligt om bilden, till exempel vilka tankar jag fick när jag såg stolen. Vi knyter ett band till undervisningens innehåll – att skriva en berättelse.

Inför skrivuppgiften

Eleverna får fundera på:

• Vem är stolens ägare?
• Hur länge har den stått där? Varför den är kvar på stranden?
• Vilka personer finns i ägarens närhet?
• Vem personen tänkte på när hen satt där? Minnen och framtiden?
  Både positiva och negativa tankar?
• Vad gjorde personen medan tankarna skenade iväg?

Skrivuppgiften

Eleverna ska skriva med parallellhandling, korta klipp som fogas samman till en berättelse. En handling utspelar sig nu där personen sitter och blickar ut över havet. Det kan vara saker personen gör, ser, säger eller tänker. Det personen erfar ska på något spegla känslotillståndet. Eleverna ska således träna på att gestalta i dessa delar. Med fördel kan miljön användas.

Parallellt med nu:et får personen blicka tillbaka och framåt, kanske på en person som betyder mycket. Misslyckanden, misstag, konflikter och glädjestunder kan vara föremål för tankarna, liksom saknad, sorg och längtan.

Att gestalta känslor med miljön

Ett enkelt knep för att få fram personens känslor är att använda naturens element.
För att få fram positiva känslor: solens varma strålar, fåglars sång, ljumma vinden.
Negativa känslor: regndroppar, brusande havet, snålblåst.

Att gestalta känslor med fokus på personen

Vi kan låta huvudpersonen göra och uppleva olika saker för att gestalta. Exempel:
Positiva känslor: blunda, pilla med sanden mellan tårna, bada.
Negativa känslor: svettas, frysa, ramla i vattnet.

Snygga övergångar och kopplingar

Att plantera ”ledtrådar” i nu:et blir en snygg övergång till textens andra delar (de med tillbakablickar och framtidsspaningar).
Om döden: På stranden hittade han en liten fisk som låg på rygg. Den var död.
Om flytt och avsked: En fågel flög snabbt förbi och blev snart en liten prick vid horisonten. Han såg den aldrig mer.

Planera skrivandet (instruktion till eleverna)

1. Vem är huvudpersonen, stolens ägare? Gör en tankekarta (fakta, boende, familj, yrke, fritid osv).
2. Vem tänker huvudpersonen på när hen sitter och blickar ut över havet? Varför? EXEMPEL: Fd partner, som begärt ut skilsmässa.
3. Vilka TRE händelser har lett fram till nu:et? Blicka tillbaka på nyckelhändelser. Punkta upp dessa och de känslor de väcker. EXEMPEL: Giftermål (glädje), gräl (ilska) och uppbrott (ledsen).
4. Textens form: Tre delar nu:et, tre delar minnen (börja med nu:et).  Nu:et skrivs i tredje person – minnena i jagform (kan kursiveras). Längd: ca 1 sida.
5. Slutet blir en framtidsspaning (som utspelar sig i nu:et). Personen ska på något sätt möta sin tankeperson. Det kan vara ett möte IRL, sms, mail eller ett telefonsamtal. Vad säger de till varandra? Sjunde och sista delen skrivs i dialogform. Längd: ½-1 sida.

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

Centralt innehåll*

Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Betygskriterier*

Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt.

* årskurs 7-9