Stationsarbete i matematik

Syfte

Stationsarbete är ett arbetssätt som jag också tycker främjar arbetsro, men även arbetsglädjen i klassrummet. Jag kan dessutom frigöra tid för att möta eleverna i mindre grupper (på en utvald station). 

Läraren reflekterar

Det finns många fördelar med att arbeta med stationer i olika ämnen. Några av dem är att jag tycker att det är lättare att nå alla elever så att de kan utmanas på sin nivå, men även för att befästa något vi arbetar med på olika sätt eller träna samarbete och resonera. Eleverna kan även arbeta enskilt om dagsformen kräver det men oftast i par eller mindre grupper beroende på hur man lägger upp stationerna. Jag upplever också att jag får mer aktiva elever och att de flesta verkligen gillar det här arbetssättet. Det blir ett inkluderande och ett varierande arbetssätt. Vid varje byte så får eleverna dessutom en liten paus, vilket gör att de blir mer uthålliga.

Två stationer

Vissa gånger kanske man bara vill ha två stationer. Då brukar jag göra så här:

Station 1: En ganska självgående station eller där eleverna lätt kan fråga varandra eller arbeta i par.

Station 2: En mer utmanande station där jag som lärare finns som stöd.

Flera stationer för vana elever

Mina elever har länge fått arbeta med stationer under mattelektionerna ca en gång i veckan. Ta fram mycket material som de redan är introducerade för. Sedan har de, i par/grupper, som jag delat in dem i, hämtat material och arbetat en stund med innan de bytt. Då är det mer valfritt och eleverna bestämmer själva hur länge de arbetar med varje sak. Det har fungerat väldigt bra och eleverna håller sig till de ramar vi bestämt. Just när det gäller att träna begrepp så tycker jag att det varit väldigt bra att jobba i par och använda ”sant eller falskt” kort med begrepp, memory med begrepp/förklaring, samt olika matteormar. Då har lärandet blivit mer lustfyllt när de repeterat begrepp.

Många gånger så har jag ställt fram 5-6 stationer som innehåller det jag vill att de tränar på, exempelvis för att befästa det vi arbetar med just nu. När vi gör så på mattelektionerna så börjar en halva med till exempel ett arbetsblad. De får då arbeta i par eller enskilt samt att de oftast hinner göra klart något de ej hunnit under veckan. Den andra halvan delas in i par och går runt på de numrerade stationerna. De gånger jag inte numrerat stationerna så blir det lätt lite rörigt vid byte, så ett tips är att numrera dem om man har fler än två.

En station kan finnas i två eller flera nivåer eller med flera olika val inom samma område. Matteormarna har jag gjort i många olika svårighetsgrader och även domino.

Kopplingar till läroplanens inledande delar

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skolans uppdrag är att främja lärandet där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper.

… utveckla förtrogenhet med matematiska begrepp…

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier.

Centralt innehåll*

Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer.

Kriterier för bedömning av kunskaper*

Eleven väljer och använder i huvudsak fungerande matematiska metoder för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande säkerhet. Eleven använder huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten. Vid addition och subtraktion väljer och använder eleven skriftliga räknemetoder med tillfredsställande säkerhet. Eleven hanterar enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.

Eleven löser enkla problem genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.

* årskurs 1-3