Skriva skräck på tre olika sätt – Meröppet, Petter Lidbeck

Syfte

Vad gör en berättelse läskig och hur skriver man en egen skräckhistoria? Vi leker dessutom med textens form till samma innehåll när eleverna får skapa tre olika texter: Kort novell, mikronovell och haikudikt.

Läraren reflekterar om sammanhanget

Det är något med vissa ämnen som får igång elevernas tänkande och skrivande. Det otäcka och skrämmande är ett sådant ämne, särskilt om hotet är verkligt (och inte till exempel inbillat eller övernaturligt). Som eleverna har skrivit vid dessa tillfällen! Exemplet nedan visar hur jag introducerade skrivandet om ett verkligt hot i ett större tema om skräck. Här finns inledningen till temat om skräck.

Man kan ju förstås bara läsa texten, samtala om den och/eller skriva en analys (förslag på frågor finns längst ned i tipset).

Metod

Jag högläste Meröppet av Petter Lidbeck (ingår i samlingen Ormen i hissen 2). Eleverna funderade på hur berättelsen var uppbyggd och vad som skapade stämning och spänning. Dessa iakttagelser skrev jag på tavlan som eleverna sedan kunde använda som inspiration (innehåll) och stöd (form). Jag ringade in de delar som är särskilt viktiga att lägga krut på för att åstadkomma dramaturgi (fetmarkerade nedan).

MILJÖ: Kväll, mörker, snö, blåst, kallt, övergivet centrum.

HÄNDELSEFÖRLOPP:

• ”Jag” går in i bibblan (ensam) för att låna en bok.
• Vid utgången står en hund som inte vill släppa ut mig.
• Jag försöker TRE gånger, men hunden stoppar mig. Den visar sitt missnöje i stigande grad genom att morra, skälla, visar tänderna, bita och hugga.
• Jag försöker vara snäll, hämta vatten, men den är lika ilsk och misstänksam.
• Kan jag fly genom ett fönster? Kan jag larma med lamporna med SOS: tre korta, tre långa, tre korta?
• Hunden blir då ännu argare och tränger in mig i ett hörn; ska den döda mig?
• Hundens ägare kommer till biblioteket och jag kan äntligen komma ut.

Skrivuppgift 1 – En novell

Skriv en berättelse där ”jag” går in i en tom byggnad och inte kommer ut på grund av ett ilsket djur. Du avgör hur det slutar – Kommer djurets ägare tillbaka, går det till en slutgiltig attack eller lyckad du fly?! Texten ska vara cirka 350 ord lång, skriven i jag-form och verben i presens (nutid).

Du kan börja så här: Det är sent på kvällen och snön singlar sakta ned. Jag drar igen jackan och håller mina armar runt kroppen. Det är kallt ute, säkert flera minusgrader. Jag börjar springa för att nå mitt mål. Jag öppnar dörren till biblioteket och går in i värmen.

Skrivuppgift 2 – En mikronovell

Läs igenom novellen. Fundera på vilka delar som är viktigast för händelseförloppet. Vilka delar går att ta bort och vilka kan komprimeras? Skapa en mikronovell med cirka 35-50 ord som handlar om samma sak.

Skrivuppgift 3 – En haikudikt

Skriv en haikudikt med 1-4 verser om samma händelse. Tänk på haikudiktens form; antal stavelser 5+7+5. Exempel:

Ensam i ett rum,
tystnad fyller varje vrå,
min puls dånar högt.

Tassar i dunklet,
hungriga ögon lyser,
fruktan griper tag.

Skarpa skall ljuder,
vädjande röst om räddning,
ingen hör min bön.

Textsamtal och analys – Generella frågor

Nedan förslag på frågor och ämnen att samtala och skriva om:

• Vad handlar texten om?
• Kring vad kretsar intrigen?
• Vilka personer finns i boken? Hur är de? Gestaltningar?
• Var utspelas handlingen? Miljöbeskrivningar?
• När äger handlingen rum? Under hur lång tid? Tidsmarkörer?
• Hur är dramaturgin uppbyggd? Stegringar? Vändpunkter?
• Kronologi? Tillbakablickar? Parellellhandling?
• Berättarperspektiv? Dialoger, monologer och inre monologer?
• Hur är språket? Typiska ord och uttryck?
• Bildspråk och symbolik?
• Vilka episoder i texten minns du bäst och/eller berörs du av? Varför då?
• Vilka tankar får du av texten?

Textanalys med kopplingar till skräck

Använd några av rubrikerna i introduktionen om skräck när eleverna ska leta efter bevis i texten på att detta är skräck. Vilka typiska element finns i texten vad gäller:

• Huvudperson
• Miljö
• Hot
• Dramaturgi
• Vändpunkter

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll*

Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Betygskriterier*

Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

* årskurs 7-9