Skriva skräck om hjärnspöken – Pelles ficklampa, Jan Lööf

Syfte

Vad gör en berättelse läskig och hur skriver man en skräckhistoria om spöken som inte finns i verkligheten?

Läraren reflekterar

Ett hjärnspöke är ett inbillat hot och en ”orimlig före­ställning som en­bart bygger på egna tankar och känslor” (SO, 2021). Denna skrivövning blev en förlängning av hur Mörkret orsakar inbillade hot. Denna gång skulle dock de inbillade hoten vara just spöken eller farliga varelser. Exemplet nedan visar hur jag introducerade skrivandet om hjärnspöken i ett större tema om skräck. Här finns inledningen till temat om skräck.

Man kan ju förstås bara läsa texten, samtala om den och/eller skriva en analys (förslag på frågor finns längst ned i tipset).

Metod

En dokumentkamera är perfekt att använda för att läsa bilderböcker. Jag högläste Pelles ficklampa av Jan Lööf. Efteråt hjälptes vi åt att komma ihåg varför Pelle blev rädd och av vad:

Eleverna spånade vilka platser som kan kännas läskiga på kvällen:

• folktomma torg
• stadens bakgator och gränder
• industriområden
• vattendrag
• parker
• smala stigar
• skog
• kyrkogårdar

Jag visade hur man kan planera sitt skrivande genom att göra en berättelsekarta.

I bilden ovan finns flera saker som för en rädshågen och uppstressad person kan bli någonting hotfullt: träd, stenar, gravstenar, redskap och kyrka.

Skrivuppgiften Läskigheter längs vägen

Skriv om ett litet barn som ska ta sig från plats A till B med ett ärende. Barnet kanske ska handla mjölk, hämta något hos mormor eller lämna tillbaka något lånat?

Du bestämmer själv vilka platserna är. På vägen passerar barnet flera läskiga platser som i dennes hjärna blir hotfulla då barnet ser saker som egentligen inte finns. Rita först en enkel skiss av färdvägen och vad barnet ser (minst tre ”läskiga” saker).

Skriv därefter en berättelse i tredje person och dåtid (preteritum).

Textsamtal och analys – Generella frågor

Nedan förslag på frågor och ämnen att samtala och skriva om:

• Vad handlar texten om?
• Kring vad kretsar intrigen?
• Vilka personer finns i boken? Hur är de? Gestaltningar?
• Var utspelas handlingen? Miljöbeskrivningar?
• När äger handlingen rum? Under hur lång tid? Tidsmarkörer?
• Hur är dramaturgin uppbyggd? Stegringar? Vändpunkter?
• Kronologi? Tillbakablickar? Parellellhandling?
• Berättarperspektiv? Dialoger, monologer och inre monologer?
• Hur är språket? Typiska ord och uttryck?
• Bildspråk och symbolik?
• Vilka episoder i texten minns du bäst och/eller berörs du av? Varför då?
• Vilka tankar får du av texten?

Textanalys med kopplingar till skräck

Använd några av rubrikerna i introduktionen om skräck när eleverna ska leta efter bevis i texten på att detta är skräck. Vilka typiska element finns i texten vad gäller:

• Huvudperson
• Miljö
• Hot
• Dramaturgi
• Vändpunkter

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll*

Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Betygskriterier*

Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

* årskurs 7-9