Skriva skräck om ett meddelande från andra sidan – Glasbarnen, Kristina Olsson

Syfte

Här får eleverna ta del av ett exempel på hur författaren använder kontraster i omgivningen för att förebåda förändring, liksom miljön för att skapa en otäck stämning, samt både fördolda och direkta hälsningar från ”andra sidan”. Dessa författarknep använde eleverna därefter i sitt skrivande.

Läraren reflekterar

Den här lektionen lämpar sig väl som en fortsättning på Skriva skräck om det övernaturliga där livet från andra sidan enbart antyds. I denna del av skrivandet blir det direktkontakt. Men idén fungerar även helt fristående. Exemplet nedan visar hur jag introducerade hälsningen från andra sidan, som ingår ett större tema om skräck. Här finns inledningen till temat om skräck.

Man kan ju förstås bara läsa texten, samtala om den och/eller skriva en analys (förslag på frågor finns längst ned i tipset).

Metod

Jag högläste kapitel 1-3 av Glasbarnen av Kristina Ohlsson. Jag lyfte några positiva saker i omgivningen som bidrar till att förstärka den härliga och positiva stämningen som råder när Billie och mamma åker till stranden:

• Vattnet var blått
• Inte en vindpust som krusade den blanka ytan
• Mamma kastade sig i och försvann i allt det blåa
• Mamma skrek: Åh det är ljuvligt!
• Det var en skön plats att läsa på

Vidare nämnde jag vad som hände när de var på vägen hem:

• Det hade börjat skymma
• Talldungen på andra sidan vägen var mörk och hög
• En ekorre som gömt sig skrämde Billie

Jag kopierade de två första sidorna ur kapitel 3; fram till ”Hon tvingade sig att dra djupt efter andan”, samt de två sista sidorna; med start från ”Gå in du så kommer jag, sa hon.” Jag markerade vissa delar av texten för att påvisa vad det är som skapar en otäck stämning.

Skrivuppgift del 1 – Kontakt från andra sidan

Precis som i Glasbarnen ska eleverna testa på att använda miljön som förstärkare av stämningar, kontraster för att markera en förändring, samt infoga någon form av hälsning från andra sidan. Jag gav följande instruktioner till eleverna:

A) Skriv om någon som befinner på en given plats utanför hemmet i lugn och ro. Förstärk  den positiva stämningen genom att beskriva omgivningen med sol, ljus, värme och trevliga ljud, till exempel fågelkvitter, vindens sus eller prasslande löv.

B) När personen är på väg hemåt förändras läget. Kontrastera det härliga lugnet på olika sätt; solen går i moln, molnen hopar sig och det börjar blåsa. Kanske flyger en olycksbådande kråka, korp eller uggla förbi?

C) När personen kommer in i huset är det något som inte stämmer; blinkande lampor, ett fönster som är öppet, gnisslande ljud och saker som har flyttats. Någonstans har någon lämnat en hälsning (som handavtrycket på glasskivan) och ett meddelande om att denne vill bli lämnad ifred!

Form: Tredje person (han/hon) + preteritum (dåtid: gick, tittade, lyssnade) 

Du kan börja: Kalle skakade av sanden från handduken och knölade ned den i ryggsäcken. Han blickade ut över havet en sista gång och kände solens varma strålar mot de bara armarna. Några småfåglar hoppade fram där Kalle hade suttit och pickade i sig resterna efter hans fika. De tittade på honom och kvittrade som tack. När han lämnade stranden gick solen i moln och … 

Skrivuppgift del 2 – Hälsning från andra sidan

Jag berättade att hälsningar från andra sidan kan se väldigt olika ut. Ibland är de långa, ibland korta. Ibland tydliga, ibland diffusa. Vi hade i en tidigare uppgift om skräck testat att skriva haikudikter – Skriva skräck på tre olika sätt – så jag tipsade eleverna om att skriva hälsningen på vers. Hälsningen fick avsluta denna del av skrivandet. Jag visade några exempel:

Textsamtal och analys – Generella frågor

Nedan förslag på frågor och ämnen att samtala och skriva om:

• Vad handlar texten om?
• Kring vad kretsar intrigen?
• Vilka personer finns i boken? Hur är de? Gestaltningar?
• Var utspelas handlingen? Miljöbeskrivningar?
• När äger handlingen rum? Under hur lång tid? Tidsmarkörer?
• Hur är dramaturgin uppbyggd? Stegringar? Vändpunkter?
• Kronologi? Tillbakablickar? Parellellhandling?
• Berättarperspektiv? Dialoger, monologer och inre monologer?
• Hur är språket? Typiska ord och uttryck?
• Bildspråk och symbolik?
• Vilka episoder i texten minns du bäst och/eller berörs du av? Varför då?
• Vilka tankar får du av texten?

Textanalys med kopplingar till skräck

Använd några av rubrikerna i introduktionen om skräck när eleverna ska leta efter bevis i texten på att detta är skräck. Vilka typiska element finns i texten vad gäller:

• Huvudperson
• Miljö
• Hot
• Dramaturgi
• Vändpunkter

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll*

Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Betygskriterier*

Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

* årskurs 7-9