Årskurs 4-6

Svenska/Svenska som andraspråk

Föregående tips Nästa tips

Skriva skräck om en inbillad fara – Mörkret, Cilla Naumann

Syfte

Vad gör en berättelse läskig och hur skriver man en egen skräckhistoria om en inbillad fara? Vidare hur tillbakablickar i en annan tidsform och kontraster skapar dynamik. Vi laborerar dessutom med textens innehåll när eleverna får skriva ur olika perspektiv eller testa parallellhandling.

Läraren reflekterar

Att skriva dramaturgiskt och spännande UTAN att det finns ett verkligt hot är en utmaning. Eleverna ska lägga fokus på huvudpersonens tankar, känslor och vad denne gör när hjärnan skapar hot som egentligen inte finns. Exemplet nedan visar hur jag introducerade skrivandet om ett inbillat hot i ett större tema om skräck. Här finns inledningen till temat om skräck.

Man kan ju förstås bara läsa texten, samtala om den och/eller skriva en analys (förslag på frågor finns längst ned i tipset).

Metod

Jag högläste Mörkret av Cilla Naumann (finns i Kulor i hjärtat). Jag berättade hur novellen var uppbyggd och vad som skapade stämning och spänning. Dessa iakttagelser kunde eleverna sedan använda som inspiration (innehåll) och stöd (form) i det egna skrivandet. Händelseförloppet i punktform:

  • Jag cyklar med Kalle; dagsljus, folk i rörelse
  • Lättsamma samtal förvandlar lång väg till kort
  • Nostalgisk lek med gubbar hos Kalle
  • Mamma ringer och tjatar: Kom hem!
  • Det blir kväll och beckmörkt
  • Trasigt cykellyse
  • Lång väg hem; dela upp vägen i delmål
  • Smäll – Punka – Vurpa – Knäpptyst – Värkande axel
  • Då smäller det igen: ”Någon skjuter på mig!”
  • Skenande fantasi; mord, polis, tekniker, ambulans, vitt kalt rum
  • Lamporna slocknar: Målet är inte jag!
  • Det spelar ingen roll; Jag ser mig själv i kikarsiktet
  • Cykeln flyger över gruset; benen går som på en maskin
  • Svart hund hoppar fram ur buskarna
  • Jag slänger cykeln och rusar uppför trapporna
  • Främling i mitt hem: ”Var är ni, vart har ni tagit vägen?”
  • Jag faller ihop på dörrmattan
  • Mamma undrar: ”Lilla älskade gullegubben, vad är det som har hänt?”

Skrivuppgift 1 – Vägen hem

Skriv från att du stänger dörren hos din kompis, till att du stänger dörren hemma hos dig. På din väg ska du möta inbillade faror som du får hög puls av!

Tre obligatoriska inslag (om eleverna ska göra perspektivbyte 1 och/eller 2): Du ska vurpa med cykeln. Någon gång under färden hem är det någon som kastar eller skjuter något i din riktning (som i Mörkret). Vid ett par tillfällen försöker du tala eller talar med någon hemifrån, alternativt har kontakt via sms.

Skriv en kort novell om cirka 350-500 ord.  Använd jag-form och nutid (presens: stänger, går, tittar). Skriv några ljusa och positiva tillbakablickar i preteritum (dåtid) för att skapa kontraster.

Du kan börja: Jag stänger dörren till Kalles lägenhet. I trapphuset är det mörkt som natten. När Kalle och jag cyklade hemåt sken den värmande solen, trots att det var höst, och många människor var på väg hem längs den smala cykelvägen vid havsviken. Den långa vägen blev kort då våra samtal var många och glada. Belysningen har väl gått sönder. Jag trevar mig fram genom att hålla hårt i ledstången. Jag kommer fram till porten. Ute är det beckmörkt, tyst och stilla. Jag tar ett djupt andetag och …

Perspektivbyte 1

Denna skrivövning kan användas som en fristående text eller infogas i den första som en parallellhandling. Texten skrivs i tredje person.

Berätta om personen som kastar/skjuter något. Kanske försöker denne pricka lyktstolparna med stenar eller snöbollar? Eller har personen en soft air gun? Plötsligt kommer cyklisten som är på väg hem och cyklar omkull i närheten av kastaren/skjutaren. Cyklisten verkar rädd. Inte blir det bättre när stenarna eller skotten börjar vina i närheten av cyklisten. Denne blir vettskrämd. Vad gör cyklisten då? Vad gör personen som kastar/skjuter?

Perspektivbyte 2

Denna skrivövning kan användas som en fristående text eller infogas i den första som en parallellhandling. Texten skrivs i tredje person.

En orolig mamma undrar var sitt barn är. Först svarar barnet inte när mamman ringer och inte heller på sms. Plötsligt får mamman ett sms där det står: ”Jag har vurpat med cykeln.” Lite senare får mamman ett sms där det står: ”Någon vill döda mig!” Vad gör mamman då? Vad tänker och känner hon? Hur reagerar mamman när barnet äntligen kommer hem?

Textsamtal och analys – Generella frågor

Nedan förslag på frågor och ämnen att samtala och skriva om:

  • Vad handlar texten om?
  • Kring vad kretsar intrigen?
  • Vilka personer finns i boken? Hur är de? Gestaltningar?
  • Var utspelas handlingen? Miljöbeskrivningar?
  • När äger handlingen rum? Under hur lång tid? Tidsmarkörer?
  • Hur är dramaturgin uppbyggd? Stegringar? Vändpunkter?
  • Kronologi? Tillbakablickar? Parellellhandling?
  • Berättarperspektiv? Dialoger, monologer och inre monologer?
  • Hur är språket? Typiska ord och uttryck?
  • Bildspråk och symbolik?
  • Vilka episoder i texten minns du bäst och/eller berörs du av? Varför då?
  • Vilka tankar får du av texten?

Textanalys med kopplingar till skräck

Använd några av rubrikerna i introduktionen om skräck när eleverna ska leta efter bevis i texten på att detta är skräck. Vilka typiska element finns i texten vad gäller:

  • Huvudperson
  • Miljö
  • Hot
  • Dramaturgi
  • Vändpunkter

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll*

Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Betygskriterier*

Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

* årskurs 7-9

Kommentarer


    Läs vår personuppgiftspolicy