Mio min Mio – Prata med bokens karaktärer

Syfte

Förra veckan fick eleverna som jag läser Mio, min Mio ihop med, i uppgift att skriva frågor till Mio, Jum-Jum och Nonno. ”Som om vi hade dem här nu, och kunde prata med dem?” undrade en elev. ”Ja, precis så.” Det blev ytterligare ett sätt för mig att få syn på deras tankar om texten och det gav mig bekräftelse på att alla förstod. Lektionen efter skulle vi använda oss av frågorna i ett muntligt arbete där eleverna skulle få chansen att gestalta bokens karaktärer.

Läraren reflekterar

En i sanning lärande, språkande och rolig lektion som vi kommer att göra om! Fler tankar efter lektionen finns längre ned.

Metod och exempel

Eleverna fick sitta på rad framför dörren, med en liten yta framför lämnad tom. Jag förklarade att jag skulle gå ut ur klassrummet och när jag strax knackade på, skulle jag inte vara Sara längre, utan någon annan.

När jag kom in fick jag genast frågan: ”Vad heter du?” Jag berättade att jag hette Nonno. Alla elever började att ställa sina frågor till mig. Frågepappret låg framför dem på golvet, men rätt snart började de improvisera frågor utifrån mina svar. Efter en liten stund sa jag att jag var tvungen att gå vidare med mina får och lämnade rummet.

När jag kom in igen frågade jag om någon av eleverna ville låtsas att de var någon av pojkarna. I stort sätt alla ville prova att gå in i en roll – och som de gjorde det! De svarade på frågor och berättade både utifrån texten och utifrån sin egen fantasi. De använde alla möjliga språkliga resurser för att få fram det de ville; kroppsspråk, miner, kodväxling och svenska på en mycket hög nivå. Och en av Jum-Jum-gestalterna dansade till och med. Elever som vanligtvis är lite blyga, blommade upp och pratade som aldrig förr. Både jag och kompisarna var överväldigade! En av de yngre eleverna kom in på alla fyra – som Miramis så klart – och vi kunde få reda på hur det kan vara att vara häst på Gröna ängars ö.

När alla som ville hade fått testa att vara någon av pojkarna, viskade en elev till mig: ”Kan inte någon testa att vara tant Edla eller farbror Sixten?” ”Så klart! Vill du?” Och det var verkligen tant Edla som kom in genom dörren; arg, högdragen, irriterad. Frågorna som ställdes till henne var mycket gripande, exempelvis: ”Varför tycker du inte om barn?” ”Varför har du ett barn, när du inte tycker om honom?” ”Varför är du så arg och skriker hela tiden?”

Svaren visade att eleven som gestaltade tant Edla verkligen hade gjort texten till sin egen. Vi fick veta att hon hade Bosse för att hon fick pengar av samhället för att ta hand om honom och att hon ville ha pengarna för att kunna shoppa, fika och äta gott. En av eleverna, som i tant Edlas tycke, ställde en för uppstudsig fråga, skickades till skamvrån.

Lärarens reflektioner efter lektionen

I slutet av lektionen frågade jag eleverna vad de trodde att jag hade för syfte med upplägget och vad de själva tyckte. Alla sa att de tyckte att det var roligt och flera påpekade att man lär sig bättre när man har roligt. De tyckte också att det var bra att få träna sig på att prata fritt och att formulera frågor och svar. Några elever sa att det var intressant att leva sig in i karaktärerna och att de nu tyckte att de kände dem bättre. En elev menade att lektionen var bra som repetition av ord från texten och att han nu förstod texten bättre.

När de var på väg ut viskade jag till den elev som endast ställt frågor och inte själv dramatiserat: ”Nästa gång vi gör det här, kanske du provar att ta en roll?” ”Ja, jag vill!”

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.
Förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

Centralt innehåll*

Skönlitteratur för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

Betygskriterier*

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med god säkerhet. Eleven för också välutvecklade resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.

* årskurs 4-6