Märit: Kreativt skrivande – Hur blir ett barn?

Syfte

I samband med läsning av novellen Märit av Astrid Lindgren använder eleverna naturskildringar för att återspegla känslor och sinnesstämningar.

Läraren reflekterar

Att utgå ifrån något känt, till både form och innehåll, ger eleverna goda förutsättningar att skriva. Trots de givna ramarna är utrymmet för egna val förhållandevis stora. I korta och avgränsade skrivuppgifter blir skrivandet ofta mer koncentrerat, än vid längre.

Metod – Inför skrivandet

Förslag på aktiviteter till Märit av Astrid Lindgren som kan föregå skrivandet.

STEG 1: Börja med att samla ord om de olika årstiderna eller den årstid du finner lämplig. Eleverna kan fundera en stund enskilt, samtala i par och till sist kan en gemensam ordlista skapas om de olika årstiderna (eller den valda årstiden).

STEG 2: Eleverna funderar på vilken sinnesstämning som ska råda i texten. Förslag på känslor: glädje, sorg, ilska, rädsla, avsky, förvåning, skam och intresse. Utifrån en känsla skriver eleverna upp ord, från den gemensamma ordlistan och nya, som kan spegla tillståndet. Exempel:

• Rädsla: mörker, regn, blåst (höst) eller kyla, tystnad, rök (vinter)
• Glädje: sol, värme, träd (sommar) eller snöflingor, stjärnor, kanel (vinter)

STEG 3: Astrid skriver om hur barnen blir på våren. Barnet återspeglas i naturen; det oförstörda, naturliga, fria, utforskande, vilda och lekfulla, framför allt på sidorna 10-12. Hur blir ett barn på *valfri årstid*? Vad kan ett barn göra som gestaltar tidigare vald sinnesstämning?

Skrivuppgiften: Hur blir ett barn? Instruktioner till eleverna

Använd Astrids bilder av våren, till exempel om vattnet, naturen och solen, som förebilder och skriv ett annat sorts uttryck om vald årstid. Du kan börja med Astrids ord: ”Så gick dagarna, och så småningom blev det höst/vinter/sommar. Det är någonting som flyger i barn när det är höst/vinter/sommar.” Berätta om ett barn som gör något på en given plats och tidpunkt.

Lgr22 Syfte 

Utveckla förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Utveckla förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll*

Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Betygskriterier*

Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt.

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

* årskurs 7-9