Märit – Astrid Lindgren

Syfte

Läsa och analysera novellen Märit av Astrid Lindgren.

Läraren reflekterar

Jag har läst novellen i ett större sammanhang som handlar om skolan. Vi har läst noveller som berör skolfrågor om exempelvis kamratskap, utanförskap, makt, hierarkier, kunskap, lärande, elev- och lärarrollen. Även en skolhistorisk koppling har funnits – Hur har skolan sett ut i olika tider? För kännedom angående sidhänvisningarna användes utgåvan från Novellix (2023).

Metod

Jag började med att placera berättelsen i tid. Jag berättade om bondesamhället, industrialiseringen, urbaniseringen (samt skillnaden mellan stad och landsbygd) och folkskolan. Därefter lyfte några ord som är centrala och viktiga att förstå, till exempel sockerpulla, backstuga och lanthandel.

Jag högläste halva novellen, fram till sid 9 där Märit liknas vid en prinsessa. Därefter läste eleverna resten tillsammans i par. Direkt efter läsning ritade eleverna en episod ur novellen och skrev sina tankar om den. Dessa delgavs i mindre grupper.

Fler aktiviteter

Jag har använt samtliga aktiviteter, men aldrig allihop vid samma tillfälle. Det beror lite grand på hur novellen landar i gruppen.

ÅTERBERÄTTA OCH SAMMANFATTA: Börja med att tillsammans formulera en kronologisk röd tråd genom texten där huvudpersonerna finns med. Vad är det viktigaste som händer i berättelsen? Beskriv därefter händelseförloppet med 3-5 meningar under rubriken Märit – Astrid Lindgren. Förslag på stödord: Skolan börjar – Jonas Petter – sockerpullor – Märit förtjust – Utflykt – Klättring – Sten – Märit krossad – Begravning – Barnen leker vidare.

KARAKTÄRSBESKRIVNING: Vad vet du om Märit? Hur ser hennes liv ut? Punkter att skriva om:

• backstuga
• sex syskon
• handla åt mamma
• ”Höll sig lite för sig själv”
• ”Kände inte bybarnen”
• blyg
• första skoldagen en prövning (varför då?)
• retad av skolkamraterna (varför då?)
• utflykt, sten
• begravning

ANALYSERA: Relationen mellan Jonas Petter och Märit. Du kan beröra:

• Varför ger Jonas Petter presentasken till Märit? 
• Varför förföljer Märit Jonas Petter?
• Hur reagerar klasskompisarna på detta?
• Hur kommer det sig att Jonas Petter kallar Märit för prinsessa?
• Hur och varför dör Märit?
• Vad händer precis när Märit dör?
• Hur förhåller Jonas Petter till hennes död?

TID OCH PLATS: Hur ser det ut där händelserna utspelar sig? Vad gör barnen? Hur märker vi att texten inte utspelar sig i dag? Vilka tidsmarkörer finns i texten?

MILJÖSKILDRINGAR: På sidan 10 skriver Astrid: ”Det är någonting som flyger i barnen när det är vår.” Därefter följer flera exempel på vad barnen gör och vad det beror på. Skildringarna fortsätter en bit in i utflykten som följer.

• Hur beskriver Astrid att barn blir på våren?
• Varför då?

TANKAR OM BARN: Barn är omedelbara, ombytliga och oberäkneliga! Jonas Petter ger Märit en gåva, men föraktar henne. En stor sten måste komma i rullning! När klasskompisarna har varit med på begravningen blir ett fågelbo helt plötsligt mycket viktigare. I ett barns liv är det tvära kast mellan allvar och lek, gråt och skratt, hat och kärlek, liv och död. Skriv dina tankar om valfri episod med barnet i åtanke. 

TEMATIK: Att hantera död och avsked (som barn). Resonera om någon eller några av frågorna:

• Hur skildras Märits liv?
• Hur involveras skolbarnen i begravningen?
• Vem saknar Märit när hon var död?
• Novellen börjar ”Det var en prinsessa som var död.” och slutar ”Och sedan tänkte de inte just så mycket på Märit.” Hur kan det komma sig?

ORD: Undersök ord ur texten. Använd information före och efter ordet för att gissa vad det betyder. Kontrollera ordets betydelse genom att slå upp det. Använd ordet i ett nytt sammanhang.

Kreativt skrivande

Nedan några förslag hur texten kan användas som inspiration till elevernas egna skrivande. Mina elever skriver ofta kortare stunder (ca 5-15 minuter) och läser varandras texter i par eller mindre grupper. Ibland sammanställer jag elevernas utvalda favoriter i en enkel produktion.

• Hur blir ett barn på *valfri årstid*? Använd bilderna, till exempel om vattnet, naturen och solen, som Astrid använder på sidorna 10-12 om våren, och skriv ett annat sorts uttryck om vald årstid. Du kan börja med Astrids ord: ”Så gick dagarna, och så småningom blev det höst/vinter/sommar. Det är någonting som flyger i barn när det är höst/vinter/sommar.”
  
• Vilka råd skulle ni vilja ge till huvudpersonen? Skriv ett brev till Märit eller Jonas Petter.
• Skriv en fortsättning där du följer någon av huvudpersonerna efter det att novellens handling tagit slut.
  
• Skriv mer i någon av textens tomrum, till exempel när Märit kommer hem med sockerpullan, vad Märit tänker om att Jonas Petter retar henne eller vad som händer efter utflykten.
• Låt en person i novellen skriva dagbok.
• Ändra händelseförloppet och rädda Märit: Utflykten

Lgr22 Syfte 

Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Utveckla förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll*

Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Betygskriterier* 

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt.

* årskurs 7-9