Årskurs 7-9

Svenska/Svenska som andraspråk

Föregående tips Nästa tips

Litteraturvetenskapliga begrepp i bilderböcker

Syfte med litteraturvetenskapliga begrepp

I svenska och skönlitteratur ingår kunskap om olika litteraturvetenskapliga begrepp. I denna lektion får eleverna möta och lära sig tre sådana, parallellhandling, ramberättelse och perspektivskifte.

Läraren reflekterar om litteraturvalet

Jag har märkt att mina elever mycket lättare förstår och kan använda en del begrepp när jag exemplifierar genom olika skönlitterära texter, både när de samtalar om texter och när de själva ska skriva egna. Till dessa tre använder jag bilderböcker. Bilderböcker är riktigt bra att utgå ifrån, tycker jag. Ofta är berättelserna förhållandevis korta och man kan utan problem läsa hela berättelsen under en lektion och ändå ha tid att sedan arbeta vidare med begreppen.

Metod – Exempel ur tre bilderböcker

En nyskriven bilderbok för att exemplifiera parallellhandling är Den långa vandringen av Martin Widmark och Emilia Dziubak. Har du inte läst den måste du göra det. Berättelsen i sig är oerhört fin och bilderna samspelar fint med texten. Det är en berättelse bortom tid och rum, om vänskap, sorg men också lycka. I berättelsen får man följa två barn – Sonia och Adam. De bor på varsin sida av ett stor hav. Först får läsaren möta Sonia. Därefter kommer ett uppslag, där läsaren får möta Adam. Sedan fortsätter berättelsen på detta sätt. Man får läsa lite om Sonia och lite om Adam. Så småningom korsas de två barnens vägar, precis som det ska vara i en parallellhandling med andra ord.

 

När det gäller begreppet ramberättelse använder jag mig gärna av Kitty Crowthers Sagor om natten. I centrum för handlingen finns Lilla Björn. Han vill att hans mamma ska berätta tre godnattsagor för honom och det gör mamman. Lilla Björns och mammans samtal blir alltså ramen för handlingen. Sedan följer de tre sagorna men mellan varje saga kommer Lilla Björn och mamman in och bryter sagoberättandet. Likaså finns de två med i sagans avslutning.

 

När det gäller perspektivskifte är det boken En anka är bra att ha av Isol som jag använder. Det är mer en pekbok än en bilderbok men det gör absolut ingenting. Det som är så bra med denna bok är att samma historia berättas från två perspektiv. Läser du boken från ena hållet får du följa en pojke som hittar en anka och använder den till hatt och som näsa. Läser du boken från andra hållet får du följa ankan och hur denna hittar en pojke som är bra att ha. Det kan inte bli bättre!

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll*

Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poetiska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

Betygskriterier*

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

* årskurs 7-9

Kommentarer


    Läs vår personuppgiftspolicy