Korvtjuven och femfingermodellen

Syfte

Uppmuntra eleverna att skriva längre texter. Bilden av handen blir en introduktion till hur eleverna kan använda exempelvis detaljer och känslor i sitt skrivande.

Läraren reflekterar

Fördelen med att ha en tydlig stödstruktur är att fler elever klarar att arbeta självständigt och då kan jag fokusera på de elever som behöver ännu mer stöttning. För att eleverna ska ta till sig modellen behöver vi träna fler gånger. Den här har jag hämtat ifrån Gear, Adrienne (2021) Writing Power: Undervisa i gemensamt och enskilt skrivande Natur & Kultur.

Om boken och metod

Korvtjuven är en norsk prisbelönt bilderbok skriven och illustrerad av Marianne Gretteberg Engedahl och översatt av Hanna Hellquist. Huvudpersonen Kjell är nio år och hela hans familj är tjuvar, men Kjell är en dålig tjuv. Han stjäl bara sånt som ingen behöver. Hans pappa och mamma är bekymrade och tycker att han är världens sämsta tjuv. 

Mina elever behöver träna på att skriva längre texter. Jag fick då en idé om att skriva utifrån bilderna i bokens inlaga där vi ser var Tjuvfamiljen och Korvfamiljen bor. Men vilka andra familjer bor här? Vad händer i dessa familjer?

STEG 1: En förebild

Jag skrev en text om Munkfamiljen efter femfingermodellen där jag började att presentera ämnet och sedan två detaljer. Därefter berättade jag vad som hände en gång och avslutade med en känsla.

Här är munkhuset. Där bor familjen Munk. Det är ett vitt hus runda fönster och på taket sitter en stor vaniljmunk. Fasaden är dekorerad med färgglada streck som liknar strössel. En gång hade pappan i huset glömt att baka munkar till sin älskade dotters kalas! Han sprang till affären men det fanns inte en enda liten munk kvar att köpa. Trots missödet blev det en underbar födelsedag. Nöjd och belåten somnade dottern den kvällen med minnet av den fantastiska jordgubbspaj som hon blev bjuden på. Den ville hon ha nästa år också.  

STEG 2: Femfingermodellen

Jag berättade att jag hade använt mig av femfingermodellen. Jag ritade bilden av handen på tavlan (se bild nedan) och förklarade orden på bilden. Vi samtalade om: Vad är en detalj? Hur uttrycker man en känsla?

STEG 3: Sedan skrev vi tillsammans om Pennfamiljen

Vi började med att titta på bilden. Vilka olika hus ser vi? Vem bor var? Vad händer i husen?

När vi skrev den gemensamma texten förtydligade jag modellen igen. Den första detaljen handlade om att beskriva huset utvändigt och den andra detaljen skrev vi om familjen som bodde där.

För att förtydliga hur vi i den gemensamma texten följde femfingermodellen, färgkodade jag de olika delarna.
Ämne – orange, detalj 1 – ljusblått, detalj 2 – mörkblått, en gång – rött och känsla – grönt.

STEG 4: Till sist skrev eleverna på egen hand

De flesta av eleverna lånade olika delar från min eller den gemensamma texten.

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

Centralt innehåll*

Skönlitteratur för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Betygskriterier*

Eleven skriver olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och god språklig variation. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet.

* årskurs 4-6