Konsten att konstruera ett inläsningsprov

Syfte

Att konstruera ett test som ger eleverna möjlighet att uttrycka sina kunskaper i olika sorters frågor.

Läraren reflekterar

Mina prov bygger på de texter som ingår i undervisningen. Vi läser texterna under lektionerna och eleverna har möjlighet att läsa på hemma.

Läs mer i Läraren

Här finns lärarens tankar om lärande och skrivande (för hand): Enorm björntjänst att inte lära våra elever skriva för hand.

Metod – Så konstruerar jag ett prov

DEL 1: Jag konstruerar frågor där eleverna får redogöra för innehållet genom att berätta, beskriva och förklara. Svaren som avkrävs på frågorna är förhållandevis korta. Antalet rader indikerar ungefär hur långa svar som är rimliga.

DEL 2: I slutet av provet finns en essäfråga som fordrar ett längre svar. Det kan handla om exempelvis att göra en analys, tolkning och/eller göra jämförelser. Där har eleverna möjlighet att formulera sig friare och mer ingående. Essäfrågan är alltså som en sorts utredande text, krönika, essä – fast kortare!  Det kan exempelvis vara att skriva om rollkaraktären Hamlets storhet, ödestron i de verk vi läst eller synen på de antika gudarna. Precis som övriga frågor genererar denna fråga ett visst antal poäng (såklart fler än provets inledande frågor). I min stora essäfråga, som jag alltid formulerar själv, försöker jag fånga in helheten baserat på undervisningen och de texter vi har läst. Jag vill se elevens språk, kunskaper, analys, resonemang och/eller argumentation.

DEL 3:  Jag brukar ha en fråga om något som stod i boken som jag inte frågat om. Provets sista fråga ger eleverna ytterligare en möjlighet att visa vilka kunskaper de har tillägnat sig av undervisningen och de texter vi har läst: Finns det något viktigt som stod i boken som jag glömt fråga om?

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll*

Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.

Betygskriterier*

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

* årskurs 7-9