Årskurs 7-9

Svenska/Svenska som andraspråk

Föregående tips Nästa tips

Förintelsens minnesdag – Tre dikter

Syfte

Den 27 januari är det Förintelsens minnesdag. Ett sätt att uppmärksamma dagen kan vara genom att läsa lite poesi.

Läraren reflekterar

Dikterna brukar fånga elevernas engagemang. Läsningen av de korta texter ryms inom ramen för en lektion, men kan också pågå under längre tid.

Metod

En dikt som fungerar väl är ”Först kom de”. Martin Niemöller, en tysk präst och motståndare till Adolf Hitler, uppges oftast som författare till dikten som finns i många olika varianter. ”Först kom de” handlar om hur människor i Nazityskland inte agerade tillräckligt starkt mot regimen när man började föra bort människor.

Först kom de

I Tyskland hämtade de först kommunisterna, och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist. Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten. Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude. Sedan hämtade de mig, och då fanns ingen kvar som protesterade.

Ett sätt att ta sig an texten kan vara med hjälp av några analysfrågor som eleverna kan bearbeta.

  • Vad säger diktens titel? Vad handlar dikten om?
  • Finns det några stilfigurer som till exempel upprepningar? Vad tillför de till dikten?
  • Vem är det som ”talar” i dikten?
  • Vem vänder sig dikten till?
  • Beskriv känslan eller stämningen i dikten med minst tre ord.
  • Vad är diktens budskap tror du?
  • På vilket sätt är dikten aktuell idag?

Först hämtade dom

Oskar Hanska, Spoken Word-poet, har skrivit en variant av dikten, den heter ”Först hämtade dom”. Du kan lyssna på den tillsammans med eleverna här:

Några förslag på frågor till Oskars dikt:

  • Vad säger diktens titel? Vad handlar dikten om?
  • Finns det några stilfigurer som till exempel upprepningar? Vad tillför de till dikten?
  • Vem är det som ”talar” i dikten?
  • Vem vänder sig dikten till?
  • Finns det rytm, klang i dikten? Hur använder Oskar rösten?
  • Vilka ord betonar han till exempel och hur? Varför betonar han just de orden?
  • Är det något du reagerar på i dikten? Vad och varför?
  • Beskriv känslan eller stämningen i dikten med minst tre ord.
  • Vad säger dikten om den tid vi lever i?
  • Vad är diktens budskap tror du?

Människan är inget ogräs

Jonas Gardells ”Människan är inget ogräs” lämpar sig väl att läsa ihop med de ovannämnda dikterna. Du kan läsa den här: https://www.aftonbladet.se/. Ett sätt att närma sig Gardells text kan vara med hjälp av de några av de här frågorna:

  • Vad säger titeln? Vad handlar Jonas Gardells text om?
  • Finns det några stilfigurer som till exempel upprepningar? Vad tillför de till dikten?
  • Vem är det som ”talar”?
  • Vem vänder sig dikten till?
  • Beskriv känslan eller stämningen i med minst tre ord.
  • Finns det liknelser eller metaforer? Vad betyder de?
  • Beskriv textens budskap.

Jämföra

Jämför Gardells, Hanskas och Niemöllers texter. Vilka likheter och/eller skillnader finner ni?

Ansvar, civilkurage och åskådarrollen

Dikterna kretsar kring ansvar, civilkurage och åskådarrollen. Frågor man kan diskutera:

  • Har vi ansvar för våra medmänniskor? Hur ser det ansvaret ut? Hur långt sträcker det sig?
  • Vad är civilkurage? Bena ut begreppet med eleverna. Vad innebär det? Har vi en skyldighet att agera? När? Varför behövs civilkurage i samhället?
  • Låt eleverna fundera på när någon som har visat civilkurage eller när de önskar att någon visat civilkurage. Kan fungera som en bra skrivuppgift.
  • På vilket sätt kan vi i klassen visa mer civilkurage?

Du finner bra material om civilkurage, motstånd och åskådarrollen på Levande historias hemsida.

Lgr 11 Förmåga 

Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll 

Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

Kunskapskrav 

Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föravälutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.

Kommentarer


    Läs vår personuppgiftspolicy