Förbereda textnära läsning

Syfte

Förbereda frågor och aktiviteter som leder eleverna tillbaka till texten de läser gemensamt i klassen.

Läraren reflekterar

Just nu läser jag Expeditionen: Min kärlekshistoria av Bea Uusma med en klass. Vi läser, upptäcker, skriver och pratar tillsammans om bokens parallella upptäcktsresor på många olika sätt. Att planera för textnära undervisning fordrar tid som jag försöker frigöra med minskat fokus på insamling av bedömningsunderlag, rättning av, samt dokumentation av densamma. Jag släpper tankarna på att läroplan, bedömning och dokumentation ska styra utformningen av undervisningen. Boken och den gemensamma läsningen styr åt vilket håll vi färdas.

Metod

Jag läser texten före eleverna möter den. Jag markerar intressanta delar av texten, hela stycken ända ned till ordnivå. När jag har läst klart ett kapitel återvänder jag till texten och funderar på vilka delar som är viktiga och intressanta att lyfta tillsammans med eleverna utifrån några frågor: Vad har vi redan berört? Vad har fängslat? Vad har gått eleverna förbi? Vad behöver beröras igen? Vad är nytt? Baserat på svaren konstruerar jag korta skrivuppgifter och frågeställningar som leder eleverna tillbaka till texten. Deras svar kan sedan fungera som underlag till textsamtal.

Exempel

För att visa hur förberedelserna inför en sådan lektion kan se ut följer några exempel på textstycken som är intressant och viktiga, samt mina tankar om vad undervisningen kan fokusera på som kommentarer under varje stycke.

Ur mina anteckningar: Hur man kan bli så intresserad och betagen av något? Fascinerande – har jag varit med om något liknande? Varför blir hon så intresserad egentligen – Vad är det i deckargåtan som fängslar – vägen dit med att lägga pussel, organisera och systematisera eller att hitta svaret? Hur kan kunskap göra något ”verkligt” – Vad menar hon? En fin bild av växande kunskap och insikt: ”som ett svartvitt foto som långsamt förvandlas till färg.”

Ur mina anteckningar: Avståndet mellan Grand Hotell och Nordpolen, men också mellan marken och luften. Avståndet mellan lättsinniga nöjen, med punsch och luftgevär, och isande allvar där frysande fötter kan vara skillnaden mellan liv och död. Kontrasterna – För att synliggöra då och nu. Sommaren och vintern. Myllrande liv och stillhet.

Ur mina anteckningar: Jag vet något som eleverna ännu inte vet. Den livslånga kärleken mellan Nils och Anna. Den uppgrävda graven. Brevet bland klipporna. Bea Uusmas besatta jakt på brevet. Balansgången mellan att synliggöra och förstöra (spoila) är hårfin. Därför – en fråga som inte avslöjar något, men som gör att eleverna kommer ihåg det: Varför släpper han ned brevet när han vet att ingen kommer att hitta det?

Lärarens tankar om vad undervisningen kan ge

Att bedriva textnära undervisning fordrar mycket förberedelsetid, men också lektionstid, som båda är en bristvara. Men hur ska eleverna utan att ge läsningen, skrivandet och tänkandet just tid, kunna bli hänförda och förundrade? Dessutom – vid sidan av att återberätta, sammanfatta, beskriva, förklara och redogöra för, i både tal och skrift, tillsammans med minst ett tiotal andra delar av läroplanens centrala innehåll kommer eleverna förmodligen att minnas något om expeditionens medlemmar, Anna Charlier och Bea Uusmas upplevelse av att gå i expeditionens fotspår. På köpet har eleverna sannolikt även erövrat ord som expedition, vätgasballong, rimfrost, råkar, meteorologi, absorption, köldeffekt, proviant, civilisation, Franz Josefs land, Vitön, telegram och outforskad landtunga. Tänk – bara det!

Lgr22 Syfte 

Utveckla förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll*

Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.

Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Betygskriterier*

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.

* årskurs 7-9