Brevet till Lillan

Syfte

Ett arbete där syftet är att läsa och analysera en dikt om längtan och förlåtelse, som sedan utmynnar i att  eleverna får kunskap om vårt gemensamma kulturarv när vi kopplar dikten till en sång om längtan från vår svenska sångskatt.

Läraren reflekterar

Jag gillar när undervisningen tar oväntade vägar men det är inte alltid jag känner att jag kan vara öppen för att styra om planeringen eller att jag är tillräckligt lyhörd för att plocka upp en ny tråd och spinna vidare på den. Men när det händer är det väldigt roligt.

Metod

Vi läste en dikt som heter “Kom hem”, hämtad från boken “Halsen rapar, hjärtat slår” av Lisen Adbåge och Emma Adbåge.

Kom hem
Kom hem igen
jag ska inte säga
sådär som jag sa igår
kom hem min vän
jag ska bara säga
en sak som är ganska svår:
Förlåt

Vi började med att läsa texten och prata om den. Vad tänker eleverna? Vad känner de? Vilka kan personerna i texten vara? Vad har hänt? Vi pratade också om textens form, till exempel om rimorden. Eleverna fick sen sitta parvis och prata om vad de såg på bilden som illustrerats till texten. Därefter kopplade vi texten till bilden. Vad kan mannen på bilden ha sagt? Varför är berättaren så angelägen att ”vännen” ska komma hem?

Under den här lektionen hade vi besök av en annan lärare. Innan eleverna skulle gå vidare med eget skrivande kring dikten berättade läraren om en känd sång som hon kom att tänka på när hon läste dikten. En sång som börjar med orden “Pappa kom hem”. Hon sjöng några strofer och eleverna lyssnade intresserade.

Lektionen flöt på och eleverna skrev diktanalyser med stöd av frågorna ovan och de samtal om dikten som hade förts. På kvällen lyssnade jag på Evert Taubes sång och insåg att det skulle vara intressant att visa den för eleverna nästa dag. Texten innehåller ord som ligger förhållandevis nära elevernas egna ordförråd. Sagt och gjort nästa lektion inledde jag med att återkoppla sången som läraren hade sjungit. Jag berättade lite om Evert Taube och skrev upp några ord från visan på tavlan. Vi läste sedan texten tillsammans, lyssnade på sången och försökte sjunga med.

Dagen därpå sjöng vi sången igen. Jag berättade för eleverna att det var Evert Taubes dotter som skrivit brevet med sin mammas hjälp och att han sedan tonsatte texten.

Brevet till Lillan – Inta ett annat perspektiv

”Om Elinor skulle fått ett svar från sin pappa, vad skulle det stå i det brevet”? frågade jag. Vi bestämde oss för att skriva ett svar till Elinor. Jag tog fram Barnens stora kartbok som jag alltid har nära till hands och vi tittade på Sverige. Vi enades om att Elinor nog bodde i Stockholm. Var i landet befinner sig pappan? Vi tittade på hela avlånga landet och till slut hamnade vi i Luleå. Pappa skrev sitt brev från Luleå där han är och jobbar. Här är vårt gemensamma brev:

LULEÅ 29/11-18

HEJ ELINOR!

HUR MÅR DU? TACK FÖR DITT BREV. DU ÄR DUKTIG PÅ ATT SKRIVA. HAR DIN BROR LÄRT DIG ATT SKRIVA? SÅ BRA ATT DU KAN SIMMA NU! ÄR DET JORDGUBBAR DU HAR PLOCKAT I TRÄDGÅRDEN? JAG ÄLSKAR JORDGUBBAR. JAG HOPPAS ATT JAG HITTAR ETT FINT KORALLHALSBAND ÅT DIG. NU ÄR DET INTE LÄNGE KVAR INNAN JAG KOMMER HEM TILL ER. DÅ SKA JAG TA MIN YXA OCH HUGGA NER GRANEN SOM NI HAR SETT. SEN SKA VI TA IN DEN OCH KLÄ DEN MED GLITTER OCH JULGRANSBOLLAR.

VAD ROLIGT ATT JAG SKA FÅ EN ÖVERRASKNING NÄR JAG KOMMER HEM! OM EN VECKA FÅR JAG TRÄFFA ER IGEN. JAG LÄNGTAR SÅ MYCKET EFTER ER. HÄLSA DIN MAMMA OCH BROR.

VARMA HÄLSNINGAR, PAPPA

Lärarens tankar efter lektionerna

En naturlig fortsättning i arbetet med brevskrivning hade varit att eleverna skulle skriva egna brev på svenska eller modersmål till valfri person, men så blev det inte den här gången. Förutom att eleverna fick bekanta sig med en text som tillhör vårt gemensamma kulturarv, var det väldigt roligt och lärorikt att sjunga tillsammans. Ett mycket bra sätt att träna på ord och uttal. Det borde jag göra oftare.

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll*

Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Kriterier för bedömning av kunskaper*

Eleven samtalar om elevnära frågor och ämnen och ställer frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom ger och tar eleven enkla muntliga instruktioner.

Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

* årskurs 1-3