Märit: Stilistiska grepp – Kreativt skrivande

Syfte

Uppmärksamma eleverna på textens uppbyggnad och stilistiska grepp, samt testa dessa i egna texter.

Läraren reflekterar

Genom de riktade aktiviteterna har eleverna inga problem att upptäcka stilfigurerna och förstå hur texten är uppbyggd. Eleverna uppskattar ofta att skriva med litterära förebilder. Det blir levande och spännande historier!

Metod – Textanalys

Efter att vi har läst, samtala och skrivit om novellen i sedvanlig ordning får eleverna undersöka fyra stilistiska grepp i texten, ett i taget.

Förebåda: Vi vet att Märit ska dö. Ändå är det spännande (och ledsamt förstås) att läsa om Märit. Undersök hur många gånger Astrid Lindgren direkt och indirekt (subtilt) upprepar just detta innan Märit dör. Skriv av texten där vi får reda på det. Titta särskilt på sidorna: 3, 4, 12, 15. Exempel:

• s 3: Det var en prinsessa som var död.
• s 3: Åtta år bara var hon när hon dog.
• s 3: Hennes små kamrater skulle sjunga vid graven.
• s 3: Medan hon ännu levde …
• s 4: … var hennes död (märkvärdig)
• s 12: denna sista våren hon levde.
• s 15: … genom att offra sitt eget.

Spegling: Hur blir naturen om våren? Skriv några exempel från sidorna 10-11. Hur blir barnen om våren? Vad gör barnen på utflykten, sidorna 12-13, som är tecken på våryra? Vilka ord passar in på både våren och barnen?

Cirkelkomposition: Vad gör barnen i början? Vad gör de i slutet? 

Kontrast: På vilket sätt bildar sångens titel ”Blommande sköna dalar” en kontrast mot hur naturens blommor såg ut när Märit skulle begravas? Varför har Astrid valt att skildra dem så, tror du?

Inför skrivandet

Vi börjar med att samla läskigheter tillsammans som kan inträffa under en utflykt. Några exempel:

• En elev försvinner från samlingsplatsen.
• Gruppen upptäcker att de gått helt fel och inte vet var de är.
• Någon okänd följer efter gruppen.
• Det smyger ett farligt djur i skogen som kommer närmare. 
• En elev ramlar ner i vattnet.
• Ett oväder bryter plötsligt ut. Åskan slår ner i närheten.
• Eleverna hittar en gammal övergiven byggnad och hör ljud därifrån.
• Någon hittar en skylt där det står ”Förbjudet område”.
• En mobiltelefon hittas på marken och börjar plötsligt ringa.
• Någon säger något som skapar osäkerhet: ”Var är läraren?” ”Vem var det som ropade hjälp?” ”Varför ligger den där blodiga jackan här?”

 Vi samlar även exempel från miljön som kan ge eleverna inspiration till speglingar och kontraster. Uttrycken samlas i två kategorier glad, lugn och nedstämd, rädd.

Skrivuppgiften – Den läskiga skolutflykten

Skriv en kort berättelse om en skolutflykt. Det är en av vårens första dagar. Barnen är glada, förväntansfulla och fyllda av liv, men något läskigt händer som förändrar allt. Skriv från skoldagens början till dess slut.

Tempus: preteritum (dåtid; var, gick, sa)
Berättarperspektiv: tredjeperson (han/hon/de)
Skolbarnens ålder: Valfritt

Försök att använda några av Astrids berättargrepp:

• Förebådande där läsaren direkt eller indirekt (subtilt) får reda på vad som senare ska hända upprepade gånger.
• Spegling där miljön, natur och väder, speglar barnens känslor.
• Cirkelkomposition där berättelsen börjar och slutar (ungefär) med samma händelse, plats eller mening.
• Kontraster där någonting som tidigare varit ljust och glatt förändras till något mörkt och dystert.

Lgr22 Syfte

Utveckla förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Centralt innehåll

Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poetiska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

Betygskriterier

Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med mycket god säkerhet. Eleven för välutvecklade resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också mycket goda kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.