Lektionsbanken växer så att det knakar! Nu finns det cirka 900 tips samlade i kategorierna lektionstips, längre projekt, Grej of the day och medietips! Lektionsbanken är samlingsplatsen för kvalitativa och kreativa lektionsidéer! Stort tack som alla har bidragit under 2018!

Sajten hade under det gångna året fler än 600 000 besök, vår Facebooksida har fler än 10 000 följare och nyhetsbrevet nås av 15 500 lärare! Alltfler hittar till Lektionsbanken och därför är det möjligt för lärare att sprida sina idéer över hela landet! Skicka in dina tips här

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!
ÖNSKAR FREDRIK PÅ LEKTIONSBANKEN

Jag börjar läsåret 2018/19 med en liten tanke om vilket perspektiv vi väljer att fokusera på i samtal om och i skolan. Under sommaren har jag träffat många föräldrar med barn i olika skolåldrar. Nästan alla vittnar, sorglig nog, om en oroande tendens. Barnen berättar att lärarna ofta pratar om krav, prov, betyg och hur viktigt det är att prestera! Lika många föräldrar pratar om barn som går till skolan med stukat självförtroende och en klump i magen. Press leder till stress! De ord vi väljer i alla våra samtal om skolan kommer att prägla skolans praktik. Praktiken påverkar barnen.Hur vore det om politiker, tjänstemän, huvudmän, rektorer, lärare, vårdnadshavare och allmänheten försökte dra ned på antalet ord som signalerar just detta fokus, exempelvis: krav, prov, test, diagnos, prestation, rest, betyg, matris, bedöma, prestera, godkänd, F-varning, underkänd och icke godkänd?

Borde vi inte fokusera fler samtal om och i skolan hur barnen ska lära sig massor och mängder av nya saker?! Då kanske vi skulle prata mer om förväntningar, lärande, kreativitet, skapande, nyfikenhet, mod, respekt, tolerans, solidaritet, gemenskap… och kunskap!

Ha en härlig skolstart och hoppas läsåret blir bra. Ett läsår där vi förhoppningsvis sätter fokus på undervisningens innehåll och elevernas lärande!

Texten är central i många ämnen. Ibland funkar det utmärkt att “bara” läsa. Texten kan gripa tag i eleverna och leda läsarna in i nya världar. Men för alla är det inte så enkelt och verkligen inte jämt. Med ganska små medel kan dock elevernas motivation att läsa öka. Överordnat alla trix en lärare kan använda sig av är naturligtvis ett medvetet och noggrant förarbete där läraren väljer texter som är angelägna för eleverna, ställer utmanande frågor som får eleverna att tänka, väljer läs- och skrivaktiviteter som är relevanta och bygger en struktur som ger eleverna alla tänkbara förutsättningar att lyckas med sitt läsande och skrivande.

Under läsåret har många av skolans lärare samtalat om hur vi kommunicerar digitalt med våra elever och vårdnadshavare, bland annat ur tillgänglighetsaspekten (läs mer om detta här: Presentera vad, varför och hur). Ett annat viktigt perspektiv handlar om skolans profil och hur vi vill att andra ska uppfatta skolans identitet. Den skapas bland annat i alla sorters dokument, alltifrån formella planer till mindre formella texter som informationsbrev och elevernas dagliga planering. Vi har försökt enas om många saker, till exempel:

• typsnitt,
• teckenstorlek,
• färger,
• hierarkier,
• och sidstrukturer (navigation).

Många huvudmän har tagit fram en gemensam grafisk profil som lärare kan använda i alla sorters dokument. Här ett exempel från Vetlanda (anställda i Vetlanda har tillgång till redigerbara dokument som är formaterade enligt profilen).

Comic Sans uppfattas av många som nära, lekfullt, barnsligt och ledigt. Det passar inte i offentliga rapporter, längre akademiska texter, skolans pedagogiska deklaration och, om skolan vill kommunicera enhetligt, därför heller inte i informationsbrev till vårdnadshavare. Skolan är en organisation vars syfte och innehåll ofta formuleras i skriven text. I strävan efter att framstå som professionell, till exempel genom att sända ett enhetligt budskap i allt skolan kommunicerar, används med fördel enhetligt typsnitt.

Ett typsnitt som väcker känslor

Att få hög puls av ett malplacerat typsnitt är aningen överdrivet och kan tyckas lite löjligt. Men det är långt ifrån bara jag som har förväntningar på text och egentligen allt som omger oss i vardagen. Vi har vanligtvis inte vantar på sommaren, kortbyxor på vintern och pyjamas på ett bröllop. ”Formgivning av bokstäver fungerar ungefär som kläddesign. Olika kläder signalerar olika saker i olika sammanhang. På samma sätt blir typografin en kostym åt det budskap den ska presentera. Det har att göra med utseende och trovärdighet, säger Arina Stoenescu” i Sanslös kamp (SvD).

Dan Gilbert, huvudägare till basketklubben Cleveland Cavaliers blev så rasande när lagets stjärna LeBron James värvades av konkurrerande Miami Heat,  att han skickade ut ett öppet brev. I en melodramatisk ton kallade LeBron James bland annat för en feg svikare. Nätet exploderade. Inte på grund av innehållet, utan formen på bokstäverna. Gilbert skrev nämligen sitt utbrott med Comic Sans. Twitter gick bananas. En kommentar var: ”någon som skriver officiella uttalanden i Comic Sans borde inte få driva ett NBA-lag”.

Det finns klara indikationer (bland annat otaliga nätverksgrupper som vill förbjuda typsnittet i offentliga miljöer) på att typsnittet är illa omtyckt och framstår som oseriöst. Varför då överhuvudet taget utsätta sig för risken att bli illa omtyckt och framstå som mindre seriös? Jessica Gedin skriver i Språktidningen: ”Och kanske är det det som skrämmer mig mest ändå. Mer än maskinskrivna hatbrev och ilskna tvättstugelappar: att vårt skolsystem är infiltrerat av människor som uttrycker sig i Comic Sans. Att elevernas kunskapshunger ska hindras av ett bulligt, gulligt serietidningstypsnitt där kunskapsföraktet står tydligt utskrivet mellan raderna”. Läs hela hennes text här

Läs en djuplodande analys av typsnittet här. Bland de roligaste om Comic Sans jag stött på finns här: You´re a Comic Sans criminal – but we´re here to help you

Om ett skolgemensamt typsnitt är en liten fråga för skolan? Japp! Oviktig? Nä. Det är de välslipade detaljerna som skapar en vass helhet!

Att kommunicera undervisning är ruskigt svårt, både i klassrummet framme vid tavlan och digitalt. Hur ska jag förklara vad vi ska göra, i vilket syfte, genom vad och hur det ska gå till? Detta läsår har vi i ämneslaget ambitionen att presentera undervisningen digitalt på ungefär samma sätt för våra elever för att öka tillgängligheten. Vi har bollat typsnitt, färger, disposition, navigation, relevans, ordval och bilder. Bland många andra saker. En workshop med alla ämnen står på agendan innan eleverna börjar vårterminen.

Alla lärare planerar i Googledokument som eleverna når via en enkel bloggportal. En startsida (ett Googedokument) för en lärare kan se ut så här:

För att komma till rätt planering klickar eleverna på sin klass och ett nytt dokument med aktuellt arbetsområde finns därmed tillgängligt. Där får eleverna veta vad som ska göras, vad de tränar på, samt information om eventuella läxor och inlämningsuppgifter.

På klassens övergripande sida finns ytterligare en länk till en detaljerad planering (i ett tredje Googledokument). Den planeringen består av arbetsbeskrivningar, frågor, elevexempel, bilder, presentationer, filmer och…. allt som ingår i undervisningen. För att skapa struktur i dessa dokument använder jag bland annat indexering. Läs mer här: Struktur med index, länkar och slides

Fördel med denna struktur är att hierarkin blir tydligare. Nackdelen är att antalet klick för att nå uppgifter blivit tre istället för tidigare två. Svårt det här! Hur kommunicerar ni undervisningens innehåll digitalt? Gör ni likadant på skolan? I ämneslaget? Har ni frågat eleverna hur de upplever olika lärares sätt att presentera undervisningen digitalt? För- och nackdelar med olika sätt?

Stort tack till alla som så generöst bidragit med tips till Lektionsbanken!

Nu finns det fler än 600 kvalitetsgranskade och testade idéer i Lektionsbankens databas. Under våren har sajten haft ca 45 000 besök/månad och fler än 600 000 sidvisningar. Flera tips har visats tusentals gånger och använts av många lärare runt om i landet. Tillsammans gör vi skolan lite bättre… varje dag!

Lektionsbanken satsar på fritidshemmet

Just nu håller Ann-Sofie Boström, fritidslärare i Kumla, på med att bygga upp en struktur i databasen för fritidshem. Som ett led i detta besöker Lektionsbanken olika fritidshem för att hitta kvalitativa, intressanta och roliga idéer. Ann-Sofie brinner bland annat för att ge eleverna raster med kvalitet, garanterad tillhörighet och minskat utanförskap. Något som vi hittade på Slagsta skola i Eskilstuna:

Om du och ditt fritidshem har många bra idéer hör av er till Lektionsbanken: Ann-Sofie Boström & Fredrik Sandström. Om allt går enligt planerna kommer de första tipsen för fritidshem att publiceras på sajten någon gång under hösten 2017. Stay tuned!

Då återstår inte så mycket… annat än… att önska er alla…

En riktigt glad sommar! hälsar Fredrik och Ann-Sofie

Flera av Sveriges skolor är gamla och slitna. Fyrkantiga och trånga. Det planeras för nya skolor, men spadarna är ännu inte satta i jorden. Satsningar på den befintliga skolmiljön läggs på hyllan av förklarliga skäl. Då är det lätt att personalen hamnar i ett sorts vakuum, ett handlingsförlamat tillstånd. Det är ingen idé att göra något då det ser för jä….t ut i resten av skolan. Tyvärr har den inställningen en tendens att sprida sig som negativa ringar på vattnet med lärare och elever som inte bara är passiva, utan som struntar i att hålla bänkraderna raka, tavlorna rengjorda och pappershögarna rensade. Jag utgör inte något undantag. Jag är en del av den arbetsmiljö jag vistas i och bär precis som alla andra fullt ansvar för den. Att miljöns betydelse för elevernas lärande och välbefinnande är av stor betydelse är vedertaget. Efter del 3 av Läslyftets modul Stimulera läsintresse tvingas vi kritiskt granska den egna skolan och hur vi skapar stimulerande läsmiljöer. Fem viktiga minuter som ingöt lite hopp och lockade fram lusten igen:

Anne-Marie Körling skriver i Undervisningen mellan oss (Lärarförlaget, 2015) om den pedagogiska promenaden som ett sätt att undersöka skolans sociala, fysiska och kulturella miljö:

I en skola möts jag av en stor teckning av Martin Luther King och delar av det berömda talet om drömmen han hade. Intill teckningen syns elevernas texter om sina drömmar. Jag kan läsa det eleverna har skrivit och genom detta få se något av det lärarna har gett eleverna att lära genom. Lite längre ner i korridoren ser jag fotografier av skolans personal. Alla ler. I händerna har de böcker. På den här skolan läser man. (sid 23)

Med filmen och Anne-Maries ord i bakhuvudet går jag igenom skolan. Jag möter det här på min väg från matsalen till personalrummet:

• Glada elever som hälsar
• Elever som frågar om hjälp
• Elever som vill hämta en fotboll i klassrummet
• Två elever som är sysselsatta med en skoluppgift
• En lärare som sitter i korridoren och pratar med några elever
• En annan lärare som springer för att hämta vaktmästaren
• Andra lärare som hejar på varandra

Jag ser några elevalster:

Men också:

• Färgsläpp på väggarna
• Ett trasigt bord runt slitna bänkar
• Långa korridorer med lysrörsbelysning
• Gardiner från 1983
• Persienner på trekvart
• Pennor, papper och godispapper på golvet

Det här ser jag inte:

• Bokomslag
• Böcker
• Tidningar
• Citat eller kunskapsord i olika ämnen
• Inspirerande bilder (t ex författarporträtt eller filmaffischer)

Konstaterar efter den korta promenaden att den sociala miljön är tillfredsställande. I den fysiska finns det en hel del att önska. I den kulturella har vi, lärare och elever, mycket att göra. Här finns en lista på förslag som alla kan använda sig av för att läsfrämja skolan. Nu jäklar!

Lektionsbanken har några enkla, men grundläggande idéer med de tips och längre projekt som publiceras på sajten. De ska:

• hålla hög kvalitet,
• bestå av syfte och metodbeskrivningar så att andra lärare förstår hur de kan omsätta idéerna i sina egna klassrum,
• ha tydliga kopplingar till LGR 11

Lektionsbanken vill göra skillnad, både för lärare och elever. Med kvalitativa lektionsidéer då läraren planerat och noga förberett sig lär sig eleverna mer och ges bättre förutsättningar att lyckas i sitt lärande.

Idag finns det 500 tips för för- och grundskolan i Lektionsbankens databas. Lärare som bloggar regelbundet har lagt upp sina tips på sajten, men även lärare som aldrig tidigare publicerat texter finns representerade. ALLA LÄRARE är välkomna att dela med sig av sina tips på Lektionsbanken.

Under hösten har Lektionsbanken haft mellan 30 000 och 40 000 besökare varje månad. Flera tips har visats tusentals gånger. Det är häftigt hur kvalitativa lektionsidéer sprids från klassrum till klassrum. Tillsammans gör vi skolan och undervisningen lite bättre… varje dag!

Ett stort tack riktas till de som under hösten 2016 har bidragit med projekt och lektionstips. Tack även till dig som använt dig av Lektionsbankens tips!

EN RIKTIGT GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR! önskar Fredrik Sandström, ansvarig för Lektionsbanken

I Läslyftet dyker alla möjliga spår vid sidan av litteraturen och filmklippen upp. I samband med ”val av text” berättade lärare att vårdnadshavare ibland haft synpunkter på texter eller filmer de valt. Den var alldeles för läskig! Hur tänkte du nu? Den typen av texter får du aldrig låta barnen möta igen.

Det är inte de första lärarna som vittnar om hur andra försökt påverka lärarens text- eller filmval. Självklart ska vårdnadshavare, skolledning och andra ha synpunkter på vad vi läser i skolan, men vissa synpunkter tenderar att baseras mer på känslor och värderingar än förnuftsmässiga argument. I vissa fall har känslorna svajat så häftigt att skolledning/huvudmän ålagt vissa texter med förbud eller tagit bort böcker från bokhyllan (Böcker i skolan upprör). Detta fenomen har till och med spridit sig till universitetsvärlden med så kallade triggervarningar (för olika saker). Läs mer i Triggervarning – men för vadå?

Vi ska inte skrämma slag på barnen och göra dem rädda för omvärlden. Men vi kan inte skydda barnen från ondska. Inte heller från svåra och komplexa frågor. Bara den senaste veckan har jag med yngsta barnet (8 år) haft flera samtal som inte är så lätta att föra. Frågorna är komplexa och referensramarna är fortfarande begränsade. Frågan om Idoldeltagaren Cameron: Kan man vara både kille och tjej? Samtidigt? Eller efter programmet 112: Varför är ansiktena suddiga på de som har gjort fel?

Ett annan aktuell och fruktansvärd händelse är mordet i sommarstugeområdet utanför Arboga som vevats om och om igen på nyheterna. Barnen hör och ser om det som skett. Pratar på skolgården. Eleverna skapar sin uppfattning om vad som har hänt. Sin bild av gott och ont. Bygger upp egna rädslor. I skolan har vi chans att samtala om vad som händer. I verkliga livet. Genom litteraturen.

För några veckor sedan publicerade jag skrividén Min granne är en mördare. Någon har hört av sig och haft synpunkter på lämpligheten i en sådan skrivuppgift. En ”utvidgad kollega” berättade att dennes elever tidigare mött lärare som aldrig lät eleverna skriva om ”läskiga” saker och införde just triggervarningar. Filter och omdöme är naturligtvis bra, men om vi som lärare censurerar verkligheten (och den undervisning som eleverna möter) gör vi barnen en björntjänst. Jag överlåter till en mycket klokare att avsluta som redan för 50 år sedan hade synpunkter om vilka böcker barn ”ska” läsa. Vad hon själv läste som barn? Jag var som en liten gris… jag var allätare!

Vad tror du Astrid läste och gick igång på? Njut av hur två ordmakare av rang, Astrid Lindgren och Tage Danielsson samtalar med varandra: En intervju från 1960.

Att ge både elever och sig själv som lärare stöd i undervisningen med bilder har iallafall för mig varit ovärderligt. Det blir så mycket lättare att komma ihåg frågeställningarna och på något sätt framträder syftet med samtalet tydligare. Det blir lättare att återvända till tidigare resonemang, att göra kopplingar, ställa följdfrågor och samtidigt ger bilden både eleverna och mig en tydlig struktur under ett samtal eller vid en skrivuppgift. Olika samtals- eller analysmodeller får sin unika bild. Jag har tidigare skrivit om bildens betydelse i Att visa hur jag tänker, Pluggkoden och Svenska – ämnest kärna svenska. Nedan ett exempel av Aidan Chambers fyra centrala frågor i ett boksamtal:

Bilden ser kanske lite tråkig ut, men min erfarenhet är att ju enklare den är, desto tydligare blir det för eleverna. Enkelhet kan ibland bli till abstraktion som i exemplet Det saknas något i venndiagrammet, men i detta fall är symbolerna väl bekanta för eleverna. Testa den gärna och se hur den fungerar i ditt klassrum. Eller varför öppna Canva och skapa en egen bild?